Annons Annons
Annons Annons

Trädbränslemarknad i förändring

Trädbränslemarknaden har hos oss länge varit en ganska intern historia mellan skogsnäringen och energiverken. Vi hade en rivstart i början på 1980-talet – långt före det att klimatfrågorna kom i fokus och EU började engagera sig i energiförsörjning och miljö. Men nu ökar utbytet med omvärlden snabbt sedan några år. Vi blir mer och mer beroende av EUs politik och flödena av trädbränsle över gränserna tilltar.

Sverige har både stora och väl utbyggda fjärrvärmenät och en kraftfull skogsnäring med stor kapacitet för produktion, försäljning och intern användning av trädbränsle. Med europeiska mått är svenska producenter och köpare stora och väl utvecklade enheter. Men trots tyngden hos de svenska marknadsaktörerna ökar beroendet av en omvärld som inte alls hunnit utveckla sina nationella flöden på samma sätt.

Returträ är ett bra exempel. De utländska återvinningsföretagen upptäcker att det finns stora och betalningsstarka kunder i Sverige. De svenska köparna upptäcker att returträ kan köpas billigt utomlands eftersom där ännu inte finns en tillräckligt utbyggd inhemsk efterfrågan. Importen till Sverige ökar och priserna sjunker. Och det påverkar även marknaden för övriga typer av trädbränsle.

Förutsättningarna för utbyggnad av storskalig trädbränsleanvändning är i många länder sämre än i Sverige. Värmemarknaden är inte koncentrerad till stora enheter på det sätt som de svenska fjärrvärmenäten och skogsindustrierna möjliggjort.

Det finns också storskalig kondenskraft – som i Drax – men energiutbytet och lönsamheten är då mycket sämre än i kraftvärmeverk. Bättre då med industrier på kontinenten med stort värmebehov som kan gå över till industriella mottrycksanläggningar för trädbränsle.

I Danmark är förutsättningarna delvis annorlunda än på kontinenten och i Storbritannien. I Danmark finns fjärrvärmenät. Men inte mycket skog och nästan ingen skogsindustri. Danmark satsar på kraftvärme vid kaj och förlitar sig i stor utsträckning på import av jungfruligt trädbränsle. Det egna skogsbruket inriktas på att ta ut så mycket energisortiment som möjligt.

Studieresa till Sydtyskland i höst

Trädbränsleföreningen planerar en studieresa för medlemmarna till Sydtyskland i höst för att stifta bekantskap med utvecklingen där. Tyskland ska ju avveckla kärnkraften och i stället importera rysk gas. Hur ser de tyska trädbränsleintressena på det? Är värmemarknaden lika lokal och småskalig som i Frankrike där 70 procent av trädbränslet används småskaligt i enskilda hushåll?

Även för storskalig användning av trädbränsle väntar utmaningar när EUs nya regelverk skall praktiseras. Vad blir det av rådgivande skrivningar om kaskadprinciper? Hur blir det med hållbarhetskriterier för stora och små anläggningar? Hur blir det med CO2-skatt och statsstödsregler? Finns det andra styrinstrument (certifiering, klassningar med mera) som får betydelse och styr flödena? Ändrade spelregler resulterar i ändrade flödesmönster, men det dröjer innan nya kartan tonar fram.

Text: Sven Hogfors, Svenska Trädbränsleföreningen
Telefon: 08-787 59 04


Denna krönika publicerades först i Bioenergi nr 1 – 2018. Den finns att läsa som e-tidning här.

Vi använder oss av cookies. Läs mer