Optimism inom svensk bioindustri

Inte så konstigt att skogsindustrier samverkar med bioraffinaderier och teknikföretag för att positionera sig på de nya marknaderna. RenFuel ska göra lignol av lignin från Rottneros anläggning i Vallvik som sedan processas vidare till diesel och bensin av Preem. Preem har dessutom annonserat samarbete med Fortum och Valmet där man ska raffinera pyrolysolja till HVO-diesel. Målet är att nå 30 TWh biodrivmedel 2030. SCA har i sin tur avtalat med St1 om att leverera råtallolja till St1’s utbyggda bioraffinaderi i Göteborg.

Om du vill hänga med i allt som händer, så rekommenderar vi att komma just till Göteborg och delta i vår konferens Advanced Biofuels Conference den 18–20 september.

Där kommer vi att få en unik uppdatering från industriledare och biodrivmedelsaktörer från hela världen.

Bonus-Malus – ovanligt ineffektiv klimatpolitik

I Sverige har vi en framgångsrik och lång historia där en kostnadseffektiv politik gett stor klimatnytta per satsad krona. Inte minst har Socialdemokraterna varit föredömligt effektiva med att använda Polluter Pays Principle. Den innebär att den som förorenar ska betala för det utsläpp man orsakar. Exempel på sådana avgifter som gett stor miljönytta är koldioxidskatten, NO_X-avgifter och svavelskatt. Under den innevarande mandatperioden har dock flera beslut fattats med tveksam eller låg klimatnytta och där metoden orsakar hög kostnad. Professorn i nationalekonomi Runar Brännlund vid Umeå Universitet publicerade nyligen en rapport där sammanfattningen lyder ungefär så här:
”politiken är en röra av mer eller mindre verkningslösa subventioner och skatter”.

Det finns skäl att dela hans uppfattning, framförallt i kritiken mot Bonus-Malus systemet som infördes 1 juli 2018. En dieselbil som körs på 100 procent biodiesel är ur klimatsynpunkt i praktiken är en supermiljöbil. får trots detta betala nära 4 000 kronor mer i fordonsskatt än före den 1 juli, medan en elhybrid som även om den i huvudsak körs på fossil bensin i stort sätt blir helt skattebefriad.

Ökade utsläpp

Jag är helt säker på att Bonus-Malus systemet kommer att leda till ökade utsläpp, höga kostnader för konsumenter och missnöje med politiker. Självklart borde regeringen lägga avgifter på oönskade och farliga utsläpp inte ge mer eller mindre stöd till olika tekniker beroende på vad som för tillfället är mest populärt. Om elhybrider ska få stöd så borde de också självklart tankas på förnybart bränsle. Regeringen borde inse att vi får mest klimatnytta och är mer kostnadseffektiva om alla bilar får betala för sina skadliga utsläpp. Vi kan dessutom ge bilar körförbud om de inte klarar att nå önskade utsläppskrav. Då får olika lösningar konkurrera på lika villkor, vi får en god miljö för klimat och hälsa och vi kan minska subventionerna.

Äntligen RED II på plats

Så hände det slutligen, innan sommaren tog vid landade det bulgariska ordförandeskapet RED II förhandlingarna. Vi är i långa stycken nöjda, i varje fall med de delar som gäller för fasta biobränslen. Många har lagt ner ett stort arbete inte minst vi själva och vi har stött AEBIOM som fått konkreta resultat av gediget arbete. Vi kan konstatera att ett medlemskap i SVEBIO och AEBIOM har betalat av sig i minskad administration och bättre regler för företag som producerar, säljer eller köper fasta biobränslen. Läs Kjell Anderssons analys av förnybartdirektivet på sidan 47 i tidningen.

Nu går vi till sommarsemester men innan sommarvilan blir det seminarier och diskussioner i Almedalen. Svebio och PelletsFörbundet kommer att arrangera ett eget seminarium på DN-Arena den 4 juli. Besök vår hemsida, eller läs mer på sidan 33 i tidningen, så ser du när vi är aktiva.

I augusti när vi är tillbaka på kontoret kan vi fira The Swedish Bioenergy Day den 18 augusti. Det är den symboliska dagen för när bioenergin räcker till hela Sveriges energibehov resten av året. Bioenergin ökar i andel varje år och är nu 37 procent av vår energi.n

Glad sommar!

Gustav Melin, Vd Svebio