Nya stora kraftvärmeverk för biobränslen och avfall växer upp runtomkring Östersjön. Just nu är aktiviteten som störst i Danmark och i Litauen. Allt mer biobränslen handlas och fraktas i regionen. Här är några av de största aktuella projekten.
Östersjöregionen är världsledande i att utveckla el- och värmeproduktion från biobränslen. Sverige har över 90 biokraftvärmeverk och Finland fler än 50 stycken. I Danmark pågår en massiv omställning från kol till biobränsle. Men det finns fortfarande en hel del fossila bränslen kvar att ersätta runt Östersjön.
I Danmark står energibolaget Dong Energy för en stor del av omställningen. Fortum Värme invigde förra året Värtaverket i Stockholm, då världens största dedicerade biokraftpanna med en termisk effekt på 500 MW. Nu byggs ännu större biobränslepannor i Köpenhamn och Åbo. Med de stora investeringarna följer också ökad handel med bränslen över Östersjön. Danmark ersätter importerat kol för att drastiskt minska sina utsläpp av koldioxid. I Baltikum handlar det främst om att göra sig oberoende av rysk gas. I Finland gäller det att ersätta både kol och gas i de stora städerna i södra delen av landet. Det finns fortfarande en hel del fossila bränslen att ersätta i Östersjöregionen.
Danmark fasar ut allt kol till 2023
Dong Energy meddelade 2 februari att man kommer att fasa ut allt kol i sina kraftverk och kraftvärmeverk till 2023. Bolaget, som är Danmarks största energiproducent, har redan ersatt allt kol i Avedøreverket i södra Köpenhamn och i Studsrupsverket utanför Århus med pellets och halm, klart 2016. Avedøre 2 och Herningverket började elda pellets redan 2002. Under 2017 kommer Skaerbaeksverket i Fredericia att gå över helt till träflis. Därefter återstår Asnaesverket i Kalundborg och Esbjergsverket, som båda kommer att fasa ut allt kol senast 2023.
Åk till Helsingfors och skapa nya affärsmöjligheter, se program och konferensanmälan för Nordic Baltic Bioenergy i Helsingfors 29-31 mars.
Hofor bygger ett mycket stort kraftvärmeverk för flis i centrala Köpenhamn som får sällskap av ett medelstort biokraftvärmeverk i Helsingör. I Århus har man dessutom nyligen invigt ett halmeldat kraftvärmeverk, Danmarks största, ägt att stadens fjärrvärmebolag.
Finland tacklar de stora städerna i söder
Storstadsregionen Helsingfors och Finlands tredje största stad Åbo använder fortfarande i huvudsak fossila bränslen. I Helsingfors inklusive förstäderna Vanda och Esbo förbrukades förra året hela 16 TWh kol och naturgas för el- och värmeproduktion, och användningen av biobränslen var blygsam. I Tammerfors sker däremot mer än halva energiförsörjningen med biobränslen (torv, flis och pellets).
En konvertering från fossilt till biobränslen har inletts. Helen, Helsingfors Energi, bygger en 100 MW pelletspanna, och en liknande kommer att byggas i Esbo. I Nådendal utanför Åbo planeras ett mycket stort biokraftvärmeverk med Fortum som delägare. I Tammerfors sker en gradvis utbyggnad av kapacitet för biobränslen.
Nästan alla andra medelstora och mindre städer i Finland har redan kraftvärmeverk eller värmeverk som eldas med flis och torv.
Baltikum – Lettland släpar efter
I de baltiska länderna är det framför allt Litauen som satsat stort på biomassa i fjärrvärmen. Mellan 2012 och 2015 ökade andelen biobränsle i fjärrvärmenäten från 27 till 61 procent. Nu byggs två stora kraftvärmeverk i Vilnius, ett för biobränsle och ett för avfall, och dessutom ett nytt avfallseldat verk i Kaunas. Fortum har också ett avfallseldat större verk i Klaipeda. Biovärmeverk finns i de flesta städer. Gazproms gas trängs alltmer undan från marknaden.
Också i Estland sker en utbyggnad. Utilitas har nyligen invigt ett nytt biokraftvärmeverk i Tallinn. Fortum har sedan tidigare ett par anläggningar, i Tartu och Pärnu.
Lettland släpar efter. Det enda större biobränsleeldade kraftvärmeverket finns i Jelgava söder om Riga. Det drivs av Fortum och invigdes 2013.
Övriga länder kring Östersjön
I Szczecin i västra Polen invigdes för något år sedan det hittills största polska kraftvärmeverket för enbart biobränsle, som eldas med flis och åkerbränslen. Flera städer bygger avfallspannor. Generellt får bioenergin stå tillbaka för kol, inte minst sedan regeringsskiftet förra året då det mycket kolvänliga partiet Lag och rättvisa tog makten.
I Tyskland har regeringen under senare år försämrat stödet till storskaliga värme- och kraftvärmeverk med biobränslen. Det är skälet till att Vattenfall nu satsar 3 miljarder kronor på ett naturgaseldat kraftvärmeverk i Berlin. I Hamburg bygger man ut för avfall och en liten volym biomassa.
Ryssland saknar helt politik för egen användning av biobränslen. Istället exporterar man pellets. Både S:t Petersburg och Kaliningrad värms med fossilt, liksom fortfarande också Riga, den största staden i Baltikum, där fjärrvärmenätet försörjs med Gazproms gas.
Aktuella projekt:
SVERIGE
- Storstockholm använder 9 TWh biobränslen och avfall för el och värme. Fortum/Värtaverket invigt 2016, 2,5 TWh bränsle, 150 MW el/280 MW värme.
- E.ON bygger i Högbytorp, Upplands-Bro, avfallskraftvärme + biogas.
- Sverige har 90 biokraftvärmeverk.
- Nya investeringar i bland annat Borås, Uppsala, Västerås, Boden.
DANMARK
- Köpenhamn ska bli CO2-neutralt 2025.
- Hofor bygger fliseldat kraftvärmeverk i centrala Köpenhamn, totaleffekt 500 MW.
- Dong Energy konverterar från kol till biobränsle i Avedøre.
- Forsyning Helsingör bygger biokraftvärme, 16 MW el/ 59 MW värme.
- Dong Energy konverterar också kolkraftverk i Studsrup, Asnaes, Herning och Esbjerg till biobränslen.
- Aarhus kommun har byggt Danmarks största kraftvärmeverk för halm.
FINLAND
- Helsingfors använder 12 TWh kol och naturgas men bygger 100 MW värmeverk för pellets. Nytt pelletsvärmeverk också i förstaden Esbo.
- Tammerfors använder drygt hälften biobränsle (torv, flis, pellets) och resten naturgas.
- Åbo använder mest kol, men ska bygga stort biokraftvärmeverk i Nådendal.
- Lahtis konverterar från kol till bio i ny anläggning.
- Resten av Finlands städer använder nästan enbart biobränslen och torv.
- Drygt 50 biokraftvärmeverk.
TYSKLAND
- Tyskland stödjer bara små biobränsleanläggningar.
- Vattenfall bygger för fossil gas i Berlin.
- Hamburg bygger för avfall och 20 MW biobränslepanna.
POLEN
- Szczecin har byggt Polens största biokraftvärmeverk, 68 MW el/162 MW värme, för flis och agrobränsle.
- Gdansk planerar kraftvärmeverk för 250 000 ton avfall.
- Avfallsanläggningar byggs också i Poznan, Bydgoszcz, Krakow och Warszawa.
- Fortum investerar i Zabrze för sameldning kol/avfall/biomassa.
ESTLAND
- Fortum har biokraftvärme i Tartu och Pärnu och Tallinna Elektrijaam i Tallinn.
- Utilitas har invigt nytt kraftvärmeverk i Tallinn för biobränsle, 21 MW el/77 MW värme.
- Ny industriell kraftvärme i Otepää, Imavere och Kehra.
LETTLAND
- Fortum har biokraftvärmeverk i Jelgava, invigt 2013.
- Mindre anläggningar byggs i Dobele och Salaspils.
LITAUEN
- Andelen biobränsle i fjärrvärmen ökade från 27% till 61% mellan 2012 och 2015.
- Vilnius bygger två kraftvärmeverk, 70 MW el/174 MW värme för biobränsle och 18 MW el/53 MW värme för avfall.
- Kaunas bygger nytt kraftvärmeverk för avfall, 24 MW el/70 MWvärme, samt ny mindre panna för biobränsle.
ÖVRIGT
Stora städer som saknar biovärme och biokraft är S:t Peterburg (5 miljoner invånare), Riga (700 000 invånare), Kaliningrad (450 000 invånare), Berlin (4,4 miljoner invånare), Gdansk/Gdynia (1,3 miljoner invånare).

Denna text publicerades först i Bioenergi nr 1-2017