Nu ska cirkeln slutas på Bogrundets plantskola. Pellets tillverkade av biprodukter från SCAs produktion ska ge värme till omkring 90 miljoner nya skogsplantor per år.
Efter att försökt hitta alternativa metoder för att värma växthusen i Bogrundet under mer än 20 års tid blev investeringsstödet från Klimatklivet avgörande för att energikonverteringen nu genomförs.
– Vi har gjort flera energiutredningar med ungefär fem års mellanrum. Varje gång har genomförandet stupat på att ekonomin inte har hållit, säger Urban Rosdahl, projektledare för energikonverteringen på Bogrundets plantskola, och förklarar förutsättningarna.
Annorlunda energiuttag
– Vi har ett annorlunda energiuttag där vi behöver mycket värme under april till våra 14 växthus. Under natten kan det bli åtta till tio minusgrader samtidigt som vi behöver hålla 20 grader inne. Resten av året går det nästan inte åt någon energi. Vi behöver en stor anläggning i förhållande till det årliga behovet. Det har varit svårt att få ekonomi i en sådan lösning, säger Urban Rosdahl.
Analyserat alternativ
Klimatklivet gav ekonomisk möjlighet att genomföra projektet.
– Vi kanske inte tjänar pengar på det, men det är genomförbart. Tidigare har vi analyserat möjligheter med bland annat elvärme, fjärrvärme och bergvärme. Men det har varit för dyrt för att effektbehovet har varit stort i förhållande till vårt låga energibehov. Nu har vi en förhållandevis kostnadseffektiv lösning och Klimatklivet gör konverteringen genomförbar. Det är väldigt positivt att vi har kunnat genomföra projektet som vi har hållit på med så länge med, det är fantastiskt, säger Urban Rosdahl.
38 miljoner kronor
Investeringen är 38 miljoner kronor varav 16 miljoner kommer från Klimatklivet. Ungefär 430 kubikmeter olja per år kommer att ersättas. Varje växthus är ungefär 2 500 kvadratmeter och det finns 14 växthus. Från värmecentralen byggs kulvertar och i varje växthus monteras två värmeväxlare, så kallade aerotemprar. Bygget kommer att starta under våren. Värmecentralen ska utrustas med en 2 MW-panna i en första etapp och med en 4 eller 5 MW-panna i den andra etappen.
Lokala entreprenörer
Pannprojekt från Ljusdal är huvudentreprenör och har tidigare gjort tre anläggningar åt Bergvik Skog med ett liknande koncept med en värmecentral och kulvertar till flera växthus.
– Vi har använt våra tidigare erfarenheter i det här projektet. Vi använder en panna från Osby Parca som grundenhet och kompletterar den med egen utrustning för styrning, säger Lars-Åke Nyberg, från Pannprojekt. Företaget har sin bas i Ljusdal och samarbetar med lokala företag kring styrsystem, rör, el, värmeväxlare och smidesarbeten.
Valde central lösning
– Vi valde mellan en lokal och en central lösning för uppvärmningen av växthusen. En lokal lösning såg ut att ge en lägre investering men det fanns flera nackdelar med den. Till exempel är regelverket för små anläggningar inte lika tydligt. Det finns inget krav på kontroller av utsläppsvärden för små anläggningar när de väl är installerade. SCAs miljöpolicy gör det svårt att bygga anläggningar som för med sig utsläpp som man inte har ordentlig koll på, säger Åke Aldevärn på Alsen Energikonsult som jobbar som teknisk konsult på uppdrag av SCA.
Kravet på stoftutsläpp från anläggningen är högst 30 mg stoft per normalkubikmeter. Med slangfilter för rökgasrening ser nivån på stoftutsläppen ut att bli så låga som kring 5 mg stoft per normalkubikmeter.
Denna artikel publicerades först i Bioenergi nr 2-2020 som även går att läsa som e-tidning.