Annons Annons
Annons Annons

Svensk och internationell uppdatering på Pellets 2016

Trots en vikande marknad och flera säsonger i rad med sviktande efterfrågan på pellets för uppvärmning så ökar produktionen av pellets i Sverige, beroende på att svenskproducerad pellets har ersatt import av pellets. Här följer ett referat från Pellets 2016.

Werner Sitzmann och Ben Moxham

Att göra pellets är ganska enkelt, för det mesta. Att göra hållfasta pellets är den stora utmaningen, sa Werner Sitzmann, Amandus Kahl, till höger i bild. Ben Moxham, från Enviva Biomass, ett företag med en pelletsproduktion motsvarande nästan den dubbla totala svenska produktionen, lyfte fram vikten av samarbete inom pelletsindustrin.

– Trenden med minskad efterfrågan för småskalig uppvärmning är tydlig, medan användningen i mellanstora och stora anläggningar ökar, sa Lars-Göran Harrysson, vd för Vida Energi och ordförande i Pelletsförbundet, under sin presentation på Pellets 2016, 2–3 februari i Uddevalla.

Minskad import

De senaste årens minskade skattesubventioner för tillverkande industri, utanför EUs system för handel med utsläppsrätter, har lett till att allt fler företag byter från fossila bränslen till förnybar energi, i många fall till pellets. Användningen inom tillverkningsindustri är mer jämn över året jämfört med användningen för uppvärmning, vilket är positivt för pelletsproducenter. Pelletsproduktionen i Sverige har nu ökat tre år i rad. Även exporten av pellets till framförallt Danmark och Norge har ökat på senare år.

– Det tycks nästan inte ha varit någon import till Sverige efter sommaren 2015, en detalj värd att notera, sa Lars-Göran Harrysson.

Pelletsanvändning på sommaren

Henrik Sjöholm från Skanska Asfalt och Betong gav ett exempel på verksamhet som kan ge ökad efterfrågan på pellets under sommarhalvåret. Företaget har testat en lösning med pulverbrännare och malda pellets som bränsle för att producera asfalt i ett av sina asfaltsverk. Den tekniska lösningen med brännare och inklusive värmeåtervinning är utvecklad av PetroBio i samarbete med Skanska. Företaget har 32 asfaltsverk i Sverige som producerar cirka 2,1 miljoner ton asfalt per år.

– Energibehovet är omkring 70 kWh per ton. Vi har uppnått omkring 80 procent CO2-reduktion per ton genom att använda träpellets, sa Henrik Sjöholm. För att investeringen ska vara lönsam krävs dock högre produktionsvolymer eller högre oljepris.

Internationell utblick

Under den internationella delen av konferensen presenterade Gilles Gauthier från European Pellets Council den senaste statistiken från AEBIOMs Statistical Review och gav en uppdatering av utvecklingen med ENplus-certifieringen för pellets, en certifiering som inte har väckt något större intresse från producenter i Sverige.

Louisa Blair, analytiker från Hawkins Wright, gav en global översikt av marknader för pelletsanvändning inom uppvärmning och industri.

– Det har skett en tillväxt både inom användning och produktion, men det mesta av tillväxten kan kopplas till ett land och en enda användare, sa Louisa Blair.

Hot mot bioenergi

Matthew Rivers och illes Gauthier

Drax var den näst största enskilda utsläpparen av växthusgaser i EU, att byta från kol till biobränsle var viktigt, förklarade Matthew Rivers, till höger i bild. Gilles Gauthier, European Pellets Council, presenterade ny statistik om pellets från AEBIOMs Statistical Review 2015.

– Vi har nytta av att jobba tillsammans för att främja standarder och öka likviditeten i handeln. Jag kan försäkra er att de som jobbar för att underminera användningen av biomassa inte kommer att nöja sig med att stoppa el- eller värmeproduktion med pellets, eftersom de inte tror att det finns hållbart skogsbruk, sa Matthew Rivers, från Drax Power i Storbritannien, den tidigare nämnda enda användaren.

Text: Alan Sherrard, Bioenergy International


Denna text publicerades först i Bioenergi nr 2-2016

Vi använder oss av cookies. Läs mer