I de nya föreskrifterna angående Energideklaration för byggnader har Boverket övergett principen att det är den verkliga energianvändningen i byggnaden som skall vara styrande. Styrande ska istället vara ”Primärenergitalet” som infördes som en del av EUs energiprestandadirektiv i Boverkets byggregler första juli 2017.
BBR ändrades för att stämma överens med förändringarna i PBF med innebörden att byggnadens energiprestanda numera uttrycks som ett primärenergital. En faktor som anger hur mycket energi som krävts för att exempelvis leverera 1 kWh el till byggnaden. Primärenergin avses vara ett mått på vilka resurser som behöver tillföras energisystemet för att uppfylla byggnadens energibehov.
Primärenergitalet utgår från summan av energibärare som levererar energi till byggnaden. Varje energibärare (el, fjärrvärme, fjärrkyla, biobränsle, olja och gas) har en viktningsfaktor, en så kallad primärenergifaktor för klimatkorrigering. Energin för varje energibärare multipliceras med primärenergifaktorn och adderas. Summan divideras med golvarean för att få primärenergitalet. Enheten är kWh/m2 och år.
Orimlig klassificering
Det är helt orimligt att vår svenska bioenergi, som till nästan 100 procent härstammar från de biprodukter (avfall) som faller från vår skogsindustri, från 2018 skall klassas lika högt som fossila bränslen som olja och gas. Även efter 2020 är miljö- och klimatnyttan för biobränslen endast marginell. Biobränslen likt spillvärme och RT-flis har i verkligheten primärenergital som ligger närmare noll.
Låter det krångligt? PelletsFörbundet delar Boverkets analys om att det faktiska värdet på primärenergitalet är svårare att relatera till för en lekman då det inte är liktydigt med specifik energianvändning i byggnaden.
Det är bra att klimatskärmens genomsnittliga värmegenomgångskoefficient blir styrande för byggnadens utformning. Men då det inte tydligt framgår vad som menas med ”levererad energi till byggnaden” utgår vi från att det betyder att man inte tar hänsyn till det verkliga energibehovet i en byggnad, vilket vi menar självklart borde vara styrande.
PelletsFörbundet är inte tillfreds med att exempelvis personvärme, passiv solinstrålning, termisk energi via värmepumpar kan omvandlas till energinytta i fastigheten. Det går, åtminstone teoretiskt, att uppnå goda energiprestanda genom att välja teknik som omvandlar extern energitillförsel (sol-, geotermisk energi etc) till minskat uppvärmningsbehov och därmed kunna minska insatserna för energihushållning inom andra områden. Detta sänder fel signaler till marknaden.
Eftersom en byggnads livslängd är mycket lång är det viktigt att även indirekt energitillförsel räknas som tillförd energi. I annat fall kan exempelvis byte av uppvärmningsanordning radikalt förändra en byggnads energiprestanda.
Vi anser därför att en byggnads verkliga totala energianvändning måste vara vägledande när det gäller energideklarationer.
Text: Bengt-Erik Löfgren, PelletsFörbundet
Denna krönika publicerades först i Bioenergi nr 6 – 2018 – Här finns den som e-tidningen