Jag driver två rörföretag och har utfört många uppdrag som entreprenör inom värmelösningar med både värmepumpar och närvärme för småhus och fastigheter. Jag talar mig ofta varm för att använda systemtänkande i uppvärmningssammanhang och jag har ett flertal gånger blivit förvånad när inte vänsterhanden inser vad högerhanden gör. Varför kan ingen förnuftig människa förklara på ett enkelt sätt varför det ofta är bättre med en närvärmecentral för att värma småhus och fastigheter.
När ett nytt område med till exempel 150 småhus ska uppföras är det självklart att bygga en helt ny gemensam infrastruktur med vatten, avlopp, el och fiber. Området anpassas för att kunna åka kollektivt med buss och tåg eller kanske samåka med bil. Men av någon anledning sätter vi för säkerhets skull in 150 individuella små ”värmemotorer” en i varje hus istället för att bygga en gemensam närvärmecentral som kan ge värme till alla husen till en låg kostnad.
Investeringskostnaden för 150 värmepumpar är runt 9 miljoner kronor medan det för en närvärmecentral räcker med en tredjedel. Tillkommande kostnader som värmekulvert kan grävas ner till låg kostnad tillsammans med vatten och avlopp. Golvvärme i husen och lågtemperaturssystem ger låg kulvertkostnad. Pelletskostnaden är fortsatt på en relativt låg nivå även om den stigit något de senaste åren. Värmeväxlaren i huset är liten som en brevlåda.
En allt viktigare men ofta bortglömd systemfaktor är belastningen på elnätet. Vi har överskott på elenergi idag i Sverige, men lokalt i många tätorter är det brist på eleffekt för att kablarna inte räcker till. Här kan en närvärmeanläggning göra stor nytta.
För att driva en närvärmecentral som ger 500 kW värme för 150 småhus krävs omkring 20-30 kW driftel. För att driva 150 värmepumpar vid topplast krävs 500 kW eleffekt. Belastningen på elnätet lokalt blir omkring 470 kW lägre med närvärmelösningen. Det är effekt som kan användas till en rad andra nyttigheter.
Nästa steg kan vara att sätta in en liten värmemotor i närvärme-centralen som genererar el för att driva cirkulationspumpar, komplettera med solceller för el under sommaren och kanske batterier för att klara behovet under natten.
Jag ser en fara i en accelererande effektbrist som vi kommer att lida av under lång tid. När vi får en kall vinter kommer myndigheter och energi-bolag att uppmana oss att vara varsamma med elanvändningen. Effektbristen kommer att leda till effektavgifter för att begränsa användningen. Effekttaxor för att minska användningen kommer att drabba de som har minst pengar först, de får vrida ner värmen först. Risken är att effektbrist leder till ökade ekonomiska klyftor.
När en entreprenör kommer och vill ha tillstånd för att bygga 100 eller 200 småhus i ett område och vill sätta in en frånluftsvärmepump i varje hus – då är det rätt att svara: Ni får bygga nya hus, men ni ska bygga med närvärme. I min värld är det är så vi ska agera. Varför sker inte det idag?
Redaktör: Mats Larsson, PelletsFörbundet
Denna krönika publicerades först i Bioenergi nr 4-2020 som finns att läsa som e-tidning här.