Annons Annons
Annons Annons

Bråttom att ändra elcertifikatsystemet, låt efterfrågan styra investeringarna!

Det var ett politiskt konststycke av Energiminister Ibrahim Baylan, att få ihop en Energiöverenskommelse med fem partier. Det gav snabbt lugn i energipolitiken och klarhet om vad som ska gälla för flera aktörer. Men det var under sommaren - nu i höst blir det fight om hur elcertifikatsystemet ska utformas.

Det står miljarder på spel och min prognos att överenskommelsen på sikt ger baksmälla och huvudvärk för många. Vi som bioenergibransch har effektiva lösningarna för ett förnybart energisystem men med den här energiöverenskommelsen kan vi också bli förlorare. Det finns risk att politiskt tyckande och missriktade subventioner kommer att styra investeringarna i energimarknaden istället för kundernas efterfrågan. Nu måste vi medverka till att elcertifikatsystemet utformas så att vi bygger det Sverige behöver och Svebio behöver våra medlemmars engagemang i både tid och pengar för att det här ska bli rätt!

Elöverskottet kommer att öka och kan bli nära 40 TWh

Under 2015 hade Sverige ett överskott på 22 TWh el, det stora elöverskottet leder till låga elpriser och dålig lönsamhet för elproducenter. Flera fjärrvärmebolag har på senare tid beslutat att inte bygga kraftvärme när de bygger stora fjärrvärmeverk. Det är egentligen inte alls vad regeringen hade planerat för att bygga för en framtida kärnkraftavveckling och förnybar elförsörjningen under kalla vinterdagar. Bolag som nu väljer att inte bygga elproduktion är exempelvis Eskilstuna Energi och Miljö, Vattenfall i Uppsala och många andra som avvaktar med beslut.

Politikerna förstärker överskottssituationen genom att i Energiöverenskommelsen besluta att förutom de 15 nya TWh som ska byggas gemensamt med Norge före 2020 ska ytterligare 18 TWh förnybar elproduktion byggas i Sverige efter 2020. Eftersom effektskatten försvinner på kärnkraft, ser det ut som att kärnkraftindustrin investerar för ”Fuckushimasäkerhet” i alla de 6 återstående verken. När man räknar ihop befintlig produktion från år 2015, avveckling av 4 reaktorer, och kommande nyinvesteringar, ser överskottet ut att bli omkring 40 TWh per år 2030!

Befintliga vindkraftägare största förlorarna på Energiöverenskommelsen

Det är för tidigt att förstå konsekvenserna av överenskommelsen särskilt eftersom man inte fattat beslut om hur elcertifikatsystemet utformas, några saker kan man konstatera:

  1. Befintliga elproducenter som grupp är förlorare. Överskottet av el på svenska marknaden gör att få producenter tjänar pengar. Inte minst blir staten en förlorare genom att man med överskott och låga elpriser kontinuerligt sänker värdet på Vattenfall.
  2. De största förlorarna är dock en annan grupp. Det är den befintliga svenska vindkraftägaren. En hel del av de 30 nya TWh som ska byggas kommer att bli vindkraft och kärnkraften blir kvar. Det betyder att vindkraftägarna kommer att utsättas för ännu lägre priser än vad de redan har och absolut lägre än vad någon kunnat förutsäga. De flesta vindkraftverk som byggdes före 2013 behöver 60-80 öre per kWh för att klara lönsamheten. Marknadspriset är nu 30-40 öre för elpris inklusive elcertifikat när det blåser och kommer att fortsätta att vara lågt, särskilt när vindkraften producerar som bäst.

Överskottssituationen är resursslöseri

Överskottssituationen på elmarknaden leder till andra tråkiga effekter. Jag har själv några andelar i vindkraft i ett par verk som byggdes på 1990-talet på Visingsö. De får inte längre elcertifikat och med låga elpriser klarar vi knappast underhållskostnaderna. Vi beslutade därför att montera ned det ena verket och sälja det för uppförande på Irland. På liknande sätt är det många kraftvärmeanläggningar som används färre timmar än planerat före byggnation. På Biokraftkartan i detta nummer ser man att färre kraftvärmeprojekt startats och att planeringstiderna förlängs.

Vad är en bra lösning?

De flesta är överens om att det är effektivt att bygga elproduktion som någon behöver eller efterfrågar och därmed är villig att betala för. För att åstadkomma det bör elcertifikatsystemet förändras så att stödet matchar det som efterfrågas. Det finns olika möjligheter att lösa detta och Energimyndigheten borde utreda olika alternativ. Man skulle till exempel kunna gynna elproduktion när efterfrågan är som störst genom att ge ett större stöd när priset är högt, eftersom det då är brist på el. Man kan också tänka sig att stödet aldrig får vara högre än priset. I det nuvarande elcertifikatsystemet kan priset på el vara noll eller negativt men ändå få fullt stöd. En annan metod skulle kunna vara att besluta att hälften av elcertifikatsystemet från 1 januari 2018 ska vara reglerbar produktion och andra hälften kan vara vilken som helst elproduktion.

Om regeringen inte ska slakta ut befintliga elproduktionsföretag måste man göra två saker:

  1. Besluta om effektstyrning på elcertifikatsystemet så att vi bygger elproduktion som bäst matchar behovet – som producerar när det är kallt och slutar producera när det är låga elpriser.
  2. Tvinga inte fram ett elöverskott på mer än 30 TWh. En del av elöverskottet kan undvikas genom att göra säkerhetsuppdateringar i fyra av de sex kvarvarande kärnkraftreaktorerna. De andra två reaktorer bör avvecklas under 2020 talet efter några år med produktion under dispens från säkerhetskrav. Att uppgradera samtliga reaktorer kan helt enkelt inte vara lönsamt när de nya 18 TWh kommer in.

Gustav Melin, vd Svebio


Denna text publicerades först i Bioenergi nr 4-2016

Vi använder oss av cookies. Läs mer