Annons Annons
Annons Annons

EU:s klimatpaket skapar växande marknader för bioenergi men ger också onödiga begränsningar

Det är mycket positivt att EU-kommissionen fokuserar på prissättning av koldioxidutsläpp genom att skärpa utsläppsrättshandel och utvidga den till fler sektorer. Det kommer att ge stora reduktioner av utsläppen av koldioxid på ett kostnadseffektivt sätt och skapar marknader för hållbart producerade biobränslen. Det säger Svebios vd Gustav Melin i en kommentar till EU-kommissionens förslag i Fit for 55-paketet.

Tyvärr har kommissionen också lagt en del förslag som skapar onödiga hinder för utnyttjandet av bioenergi från skogsråvara. Den restriktiva inställningen till biodrivmedel från åkergrödor finns också kvar. Det här är områden där vi under de närmaste månaderna måste arbeta för förändringar så att vi fullt ut kan ta vara på de stora bioenergipotentialer som finns i Europa. Utan mer bioenergi kommer man inte att kunna nå de ambitiösa målen.

Bioenergi står idag för 60 procent av den förnybara energin i EU, eller omkring 12 procent av den totala energianvändningen. I Sverige är andelen bioenergi av den totala energianvändningen 38 procent, och bioenergi är Sveriges största energikälla. Sverige har den särklassigt högsta andelen förnybar energi av alla EU:s medlemsländer tack vare stor tillförsel av bioenergi, vattenkraft och vindkraft.

Europaparlamentet

EU-kommissionen har lagt fram ett förslag som nu kommer att förhandlas i bland annat Europaparlamentet.

Här följer en sammanfattning av Svebios bedömning av EU-kommissionens förslag till klimatpaket, ”Fit for 55”.

Positiva inslag:

• De nya målen är högt satta men möjliga att nå. Målet för förnybar energi på 40 procent skulle dock kunna sättas avsevärt högre med en mer positiv syn på bioenergi. Höjda mål för förnybart i uppvärmning och fjärrvärme är också bra, även om Sverige redan nått långt utöver de mål som föreslås.

• EU-kommissionens förslag om ytterligare skärpning av utsläppsrättshandeln ETS kommer att ge stora reduktioner av utsläppen. Redan idag är priset på utsläppsrätter kring 55 euro/ton, vilket tillsammans med ett relativt högt pris på fossila bränslen gör det lönsamt att konvertera till förnybara bränslen i de industrier och kraftverk som omfattas av ETS och att genomföra effektiviseringsåtgärder.

• Utvidgningen av ETS till transportsektorn och uppvärmningssektorn, liksom inkludering av sjöfarten, skapar ett enhetligt lägsta pris på koldioxidutsläpp i huvuddelen av den europeiska ekonomin. Vi skulle föredra en lösning med koldioxidskatt eftersom det skulle ge ett fast och förutsägbart pris på utsläppen, men utvidgad utsläppshandel är också bra. Åtgärden kommer att leda till omfattande konvertering av värmeanläggningar, bort från fossila bränslen som kol, eldningsolja och naturgas.

• En reformering av energiskattedirektivet så att skatten sätts efter energiinnehåll istället för efter volym är en välkommen reform, som t ex kommer att ge en mer rättvis beskattning av etanol och metanol.

• Den föreslagna koldioxidtullen för vissa industriprodukter sänder en signal till andra länder om att de måste börja sätta pris på sina koldioxidutsläpp från tung industri. Det kan bli ett första steg mot en internationell prissättning på koldioxidutsläpp. Utan ett sådan prissättning kommer det att bli svårt att nå det globala klimatmålet i Parisavtalet.

• Ett separat mål för förnybara bränslen för flyget är utmärkt, även om nivån är alldeles för låg. Medan Sverige tagit beslut om 30 procent 2030 nöjer sig EU-kommissionen med att föreslå 5 procent.

• Ett mycket positivt förslag på transportområdet är att avskaffa dubbelräkningen för vissa typer av biodrivmedel och el. Dubbelräkningen har gett en felaktig bild av andelen förnybar energi liksom av andelen fossila drivmedel i transportsektorn.

Negativa inslag:

• Målet för växthusgasreduktion i transportsektorn på 13 procent till 2030 är helt otillräckligt och har sin grund i EU-kommissionens negativa syn på biodrivmedel. Här är kontrasten mot Sverige stor med vårt mål på 70 procents reduktion.

• Den kvarstående restriktiva hållningen till biodrivmedel från åkergrödor (”food and feed crops”), trots att det finns stora potentialer för odling av energigrödor inom EU och EU:s grannländer. Ett blygsamt krav på att 2,2 procent av energin i transportsektorn 2030 ska komma från avancerade biodrivmedel inklusive biogas visar att man inte ser biodrivmedel som en central del av omställningen av transportsektorn. Istället fokuserar kommissionen ensidigt på elektrifiering och vätgas.

• Regleringen om att mäta utsläpp från avgasrören istället för att värdera utsläpp under ett fordons livscykel lägger krokben för hela klimatarbetet. Det gynnar ensidigt el- och vätgasfordon trots att fordon som drivs med biogas, etanol eller förnybar diesel kan ha lika stor eller större samlad klimatnytta. Förslaget om utfasning av förbränningsmotorer måste därför omarbetas så att det avser utfasning av farliga eller fossila utsläpp. Att fasa ut vissa tekniska lösningar strider dessutom mot principen om teknikneutralitet.

• Förslag om att utvidga hållbarhetskriterierna för biobränslen från skog, utöka rapporteringskraven även till mindre anläggningar, och förslag om att reglera användningen av stamved för energi skapar nya administrativa kostnader utan att ge klimatnytta eller miljönytta. Det skapar också en osäkerhet bland investerare när det gång på gång kommer förslag på ändrade spelregler på marknaden. Det gör att omställningen tar längre tid.

• Förslag som innebär prioritering av kolinlagring i skog framför produktion av förnybar råvara för material och bioenergi ger mindre klimatnytta redan på kort sikt och på lång sikt kraftigt minskad inbindning av koldioxid i växande skog och mindre substitutionsnytta.

 

Vi använder oss av cookies. Läs mer