Annons Annons
Annons Annons

Riksrevisionen: Klimatklivet en omfattande miljösatsning med brister i effektivitet och återrapportering

Klimatklivet är en omfattande miljösatsning som infördes 2015. Riksrevisionens granskning visar att stödet inte är kostnadseffektivt, och att regeringens rapportering till riksdagen varit alltför positiv.

Klimatklivet är ett finansiellt stöd till lokala investeringar. Syftet är att bidra till att miljökvalitetsmålet om begränsad klimatpåverkan nås. Under 2018 omfattade denna miljösatsning 1,5 miljarder kronor, eller 14 procent av statens samlade utgifter för miljöpolitiken.

Malin Classon, vd Värnamo Energi, och Pierre Bruce, produktionsdirektör DS Smith, tar första spadtaget i början av januari.

Klimatklivet har bidragit till att DS Smith i Värnamo har investerat för att ersätta fossil gasol med förnybar träpellets. Malin Classon, vd Värnamo Energi, och Pierre Bruce, produktionsdirektör DS Smith, tar första spadtaget i början av januari 2018.

Riksrevisionens granskning visar att ansvariga myndigheter har genomfört Klimatklivet på ett i huvudsak bra sätt, men att uppstartsfasen var kort och karakteriserades av en rad svårigheter. Det handlar bland annat om att formerna för bidragsbedömningen utvecklades parallellt med att handläggningen av bidrag startade, och att det därför finns risk för att felaktiga beslut har fattats.

Höga kostnader för utsläppsminskningar

Granskningen påvisar också brister i kostnadseffektivitet när det gäller Klimatklivets bidrag till minskade utsläpp av klimatpåverkande gaser.

– Klimatklivets kostnader per kilo minskade växthusgasutsläpp har varit höga. Större effekt hade kunnat åstadkommas om stödet hade utformats annorlunda, säger riksrevisor Helena Lindberg.

En del av problemet är att beräkningarna av hur stora utsläppsminskningar de olika åtgärderna leder till har varit bristfälliga. Att det redan finns befintliga klimatpolitiska styrmedel har negligerats vid beräkningen av Klimatklivets kostnad per utsläppsminskning.

– Det är inte säkert att de beviljade åtgärderna kommer att leda till de utsläppsminskningar som beräknats när pengarna beviljades. Dessutom räknas utsläppsminskningar i vissa fall in flera gånger, säger Charlotte Berg, projektledare för granskningen.

Riksrevisionen konstaterar vidare att regeringen i sin rapportering till riksdagen valt att endast ge en ensidigt positiv bild av satsningen och dess effekter, trots att myndigheterna löpande har givit en mer nyanserad bild.

– Regeringen har heller inte försett riksdagen med en övergripande samhällsekonomisk bedömning av stödets effekter. Det är information som riksdagen borde ha haft när den fattade beslut om satsningen, säger Helena Lindberg.

Rekommendationer

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att vid införandet av eventuella nya stöd utgå från det problem som ska avhjälpas och begränsa omfattningen till vanligt förekommande åtgärder på områden där andra styrmedel saknas eller är svaga.

Regeringen bör även säkerställa tillräckliga tidsramar så att myndigheterna kan arbeta fram en fungerande arbetsprocess innan ett nytt system liknande Klimatklivet startar. Riksrevisionen rekommenderar vidare att arbetsprocesser och system som byggts upp inom Klimatklivet tillvaratas.

Rapporten finns att ladda ner från Riksrevisionens webbplats

Klimatklivet – stöd till lokala klimatinvesteringar (RiR 2019:1)

 

 

Vi använder oss av cookies. Läs mer