Annons Annons
Annons Annons

Importerat avfall har ökat med nästan 600 procent sedan 2005

Bioenergi har jämfört hur energiåtervinning från avfall i Sverige har förändrats från 2005 till och med 2014. Mängden hushållsavfall från Sverige som går till energiåtervinning har minskat, medan industriavfall och framförallt importerat avfall har ökat.

Ett EU-direktiv om förbud mot att deponera organiskt avfall infördes i Sverige 2005, dessförinnan infördes ett förbud mot att deponera brännbart avfall 2002. Dessa deponiförbud ledde till en ökad energiåtervinning av brännbart och organiskt avfall i Sverige. Mängden hushållsavfall från svenska hushåll som går till energiåtervinning ökade till en början, men har på senare år minskat. Sedan 2005 är minskningen 1,5 procent eller 33 250 ton. Detta trots att antalet hushåll ökat. Totalt användes 2 148 640 ton hushållsavfall för energiåtervinning under 2014. Mängden hushållsavfall per person har minskat från 241 kilo 2005 till 220 kilo år 2014. Av den totala mängden behandlat hushållsavfall gick 50,2 procent till energiåtervinning 2005 mot 47,3 procent 2014.


Avfall för energiåtervinning i Sverige (ton)

Statistik över avfall för energiåtervinning i Sverige

Importerat avfall för energiåtervinning har ökat mest, både räknat i ton och i procent. Under 2016 kommer andelen importerat avfall att öka ytterligare och stå för nästan 30 procent av det avfall som används för energiåtervinning i Sverige. Källa: Avfall Sverige


Energiåtervinning har ökat med 5,5 TWh

Även om energiutvinningen från svenskt hushållsavfall har minskat så har den totala energiåtervinningen i Sverige ökat med ungefär 50 procent sedan 2004 genom att öka med 5,5 TWh från 11,1 TWh 2005 till 16,6 TWh 2014. Drygt en tredjedel av den ökade energiproduktionen kommer från ökad användning av svenskt industriavfall. Medan knappt två tredjedelar av ökningen beror på ökad import av både hushålls- och industriavfall.

Mer industriavfall  och ökad import

2005 var importen av avfall för energiåtervinning 212 990 ton, varav ungefär hälften var hushållsavfall och hälften var övrigt avfall. 2014 importerades 1 420 900 ton avfall för energiåtervinning, nästa sex gånger så mycket som nio år tidigare. Den ökade importen på drygt 1,2 miljoner ton per år motsvarar cirka 3,5 TWh energi per år under förutsättning att ett ton avfall ger 3 MWh energi. Ökningen av svenskt industriavfall var drygt 700 000 ton motsvarande drygt 2 TWh. Den totala ökningen blir omkring 5,5 TWh

Med ett pris på 200 kronor per MWh för skogsbränsle motsvarar 5,5 TWh ett värde för skogbränsleleverantörer på drygt en miljard kronor per år. För de anläggningsägare som kan ta emot avfall för energiåtervinning är värdet per MWh avfall omkring det dubbla, 100-150 kronor, vilket gör det ekonomiskt mer lönsamt att ta emot avfall för energiåtervinning, även om investeringen i ett kraftvärmeverk blir högre med avfall som bränsle.

Het debatt

Ökningen av energi från avfall på 5,5 TWh utgör en mindre del av den totala bioenergianvändningen i Sverige, men utgör en ansenlig del av det skogsbränsle som hämtas från avverkningar, skogsskötselåtgärder eller ratat virke så som grot, klena stammar, bränsleved med mera. Efterfrågan på detta sortiment har påverkats negativt, särskilt i närområden till de anläggningar som ökat användningen av industriavfall och importerat avfall. Debatten mellan förespråkare av energiåtervinning av avfall och skogsbränsleaktörer har varit och är fortfarande het på många håll. De senaste årens varma vintrar, låga elpris samt lägre efterfrågan på skogsbränsle från de biokraftverk som tappat elcertifikat, gör inte situationen för skogsbränsleleverantörer enklare.

Vi använder oss av cookies. Läs mer