Annons Annons
Annons Annons

Stabil efterfrågan på pellets på den svenska marknaden

Efterfrågan av träpellets på den svenska marknaden var stabil 2016, det vill säga i stort sett oförändrad jämfört med 2015. En tydlig trend de senaste åren är att både import av pellets till Sverige och export av pellets från Sverige minskar. Samtidigt ökar produktionen i Sverige.

Efter att ha minskat under 2014 och 2015 har efterfrågan på pellets i Sverige varit stabil 2016 samtidigt som produktionen ökat. Vi har inte analyserat hur mycket pellets som används till andra användningsområden än energi, men har noterat att allt fler pelletsleverantörer också erbjuder träpellets som stallströ. Det indikerar att en ökad användning av pellets som stallströ kompenserar för en minskad användning av pellets för energiändamål.

Ökat mest

De pelletsfabriker som ökade sin produktion mest under 2016 räknat i ton är Uddevalla Energi med 19 ton, Härjeåns Energi i Sveg med 18 ton, Scandbio i Malmbäck med 17 ton, Bioenergi i Luleå med 16 ton, Fågelfors Hyvleri med 13 ton och Stora Enso i Grums med åtta ton. De som ökade mest räknat i procent är Uddevalla Energi med 112 procent, Härjeåns Energi med 35 procent, Scandbio i Malmbäck med 30 procent och Bioenergi i Luleå med 23 procent.

Minskat

De fabriker som har minskat sin produktion mest räknat i ton är Helsinge Pellets i Edsbyn som har minskat med 15 500 ton under 2016. Fabriken har under 2016 lagts ner och avvecklats. Laxå Pellets har minskat produktionen med 6 500 ton, Scandbio i Forsnäs har minskat med 4 000 ton, Vida Energi i Hok med 3 000 ton och Pemco i Säffle med 2 800 ton.

Slutat

Tre mindre pelletsfabriker har tagits bort från listan i år. Det är Lantmännen Lantbruk i Ystad som har slutat sälja pellets externt och som planerar att avveckla verksamheten till 2020. Okome Träindustri i Ullared har blivit uppköpta av Derome och producerar pellets för användning som stallströ. Sörsågen i Tibro var med förra året eftersom de hade produktion 2015, men slutade producerar efter branden i december samma år.

Startar ny produktion av pellets

I början av 2017 har Stora Enso startat en pelletsfabrik i Ljusne, se även artikel i detta nummer. BioEndev i Holmsund har under 2016 startat produktion av biokol i form av svart pellets.

Pellets i Sverige 2016

Bioenergis undersökning visar att pelletsproduktionen i Sverige 2016 var cirka 1 738 580 ton jämfört med 1 662 525 ton 2015. Det är en ökning med cirka 76 000 ton eller 4,6 procent jämfört 2015. Produktionen av pellets 2016 motsvarade cirka 8,3 TWh energi, en ökning med cirka 300 GWh jämfört med 2015.

Pelletsproducenternas egna produktionsmål för 2017 pekar på en samlad produktion av 1 919 620 ton pellets, motsvarande 9,2 TWh. Den totala produktionskapaciteten uppgår till 2 396 850 ton 2017, vilket är en ökning med drygt 73 000 ton jämfört med 2016.

Importen av pellets var 2016 cirka 267 977 ton, motsvarande 1,3 TWh, en minskning med 86 965 ton eller 24 procent jämfört med 2015. Importen fortsatte att sjunka för tredje året i rad. Exporten av pellets under 2016 minskade med sju procent eller 17 508 ton jämfört med 2015 och landade på till 228 316 ton. Användning av pellets på den svenska marknaden ökade, om än mycket marginellt, med 0,4 procent, under 2016. I ton räknat var ökningen cirka 6 500 ton. Totalt användes 1 778 241 ton pellets i Sverige under 2016, baserat på resultatet av Bioenergis enkät till pelletsproducenterna i Sverige samt statistik för export och import av pellets publicerad den 28 februari 2017 av SCB.

Efterfrågan på den svenska marknaden för pellets har under 2016 stabiliserats och ökat marginellt. Svenska pelletstillverkare har ökat sin andel av marknaden genom att importen minskat.

tabell pellets


Bioenergis karta ”Pellets i Sverige 2017” innehåller 63 pelletsfabriker i Sverige, inklusive pelletsproduktionen 2016 samt produktionsmål för 2017 för respektive fabrik. På kartan visas också ett urval av industrier, värme- och kraftvärmeverk som använder pellets för att generera ånga, el och värme.


Den här artikeln publicerades först i Bioenergi nr 2-2017. 

Vi använder oss av cookies. Läs mer