Annons Annons
Annons Annons

Studiebesök: ”Öppen fjärrvärme” och bränslebörs

Situationen i Kaunas kan illustrera det som händer i Litauen. Staden har ungefär 300 000 invånare. Under sovjettiden användes rysk tjockolja, så kallad mazut, för fjärrvärmen.

Bilder från studiebesök under Nrodc Baltic Bioenergy

Ekopartneris 17,5 MW värmeverk i Kaunas, byggt av Axis. Kauno Energijas 16 MW värmeverk i Kaunas, byggt av Energstena i det gamla värmeverket. Gediminas Venckus från Axis berättar om anläggningen. Många hade stannat en dag extra för studiebesök. Besök på en poppelplantage vid Litauens Skogforsknings-institut avslutade studieturen. Laura Zalaite är vd för bränslebörsen Baltpool. Anläggningarna använder bara flis som bränsle.

Den ersattes senare med gas med Gazprom som leverantör. Under senare år har Gazprom höjt priset kraftigt på gasen och staden har investerat i bioenergianläggningar. Det kommunala energibolaget Kauno Energija har byggt flera egna anläggningar. Vi såg på en 16 MW panna levererad av Enerstena.

Dessutom har oberoende investerare byggt pannor. Vem som ska producera värmen avgörs genom månadsvisa upphandlingar med budgivning. En värmeleverantör kan ha rätt att producera ena månaden, men förlora nästa!

Bioenergin vinner lätt över de gamla gaspannorna, eftersom kostnaden ligger på bara en tredjedel av gasens kostnad. Andelen biobränsle i Kaunas fjärrvärme ökade från 39 procent 2014 till 72 procent 2015 och beräknas bli 85 procent i år. Fjärrvärmetaxan har sjunkit med 20 procent, medan vinsten för det kommunala energibolaget har åttafaldigats.

Vid upphandlingen deltar både de oberoende producenterna och energibolagets egna anläggningar. Det värmeverk på 17,5 MW vi tittade på har byggts av Axis för Ekopartneris, placerad i anslutning till en bussterminal. Pannan kan gå 72 timmar utan bemanning och investerarna har ingen erfarenhet av energiproduktion. Axis ställer vid behov upp med driftspersonal. Alla pannor byggs med rökgaskondensering.

Allt bränsle måste köpas via en börs, Baltpool. Det positiva är att det pressar priset till glädje för fjärrvärmebolagen och värmekunderna. Bränsleleverantörerna är inte lika nöjda, och systemet försvagar kontakten mellan leverantör och kund. En svårighet är att hålla en jämn och hög standard på bränslet. Börshandeln med biobränslen har 220 deltagare, berättade Laura Žalaite, som är chef för Baltpool. Handeln gäller bara flis.

Text: Kjell Andersson


Denna text publicerades först i Bioenergi nr 3-2016

Vi använder oss av cookies. Läs mer