Ragn-Sells planerar att investera över 500 miljoner kronor i en unik kommersiell anläggning på Högbytorp i Upplands-Bro, för att återvinna salter ur upp till 150 000 ton flygaska från avfallsförbränning per år. Mikael Hedström, affärsområdeschef Treatment & Detox Sweden, Ragn-Sells berättar mer.
– För mig är detta ett steg från den linjära till den cirkulära ekonomin när det gäller flygaskan från avfallsförbränning. Vi kommer att kunna återföra de resurser som vi tar emot idag, säger Mikael Hedström
Resurser går förlorade
Den flygaska som Ragn-Sells tar emot idag deponeras på Ragns-Sells specialdeponi för farligt avfall på Högbytorp.
– Vi ser att deponin börjar bli full och vi har letat efter ett alternativ under många år. Flygaskan innehåller klorider som gör att den inte får deponeras enligt deponiförordningen. Men vi har dispenser för att deponera material med högre kloridhalt. Den lösning vi har använt är säker, men ur ett resursperspektiv så är den inte den bästa. Det är likadant med våra konkurrenter till exempel på Langøya i Norge, som också deponerar flygaska. Även om de ägnar sig åt att återställa en ö så går alla resurser i askan förlorade, säger Mikael Hedström.
Salter i flygaska
Flygaskan innehåller omkring 20 procent klorider, det är framförallt kaliumklorid som kan användas för konstgödselråvara, natriumklorid och kalciumklorid.
– Det unika med vår metod, Ash2Salt, är saltseparationen. Det är en innovation som har utvecklats och patenterats i vårt innovationsbolag EasyMining. Flygaska klassas som farligt avfall, eftersom askan har högt pH-värde och innehåller mycket salter. När vi separerat salterna blir det kvar en restprodukt, en slags sand som kan användas som råvara till cementindustrin för att ersätta kalksten eller som någon form av fyllnadsmaterial i betongindustrin. Sanden är inte längre klassad som farligt avfall och kan även deponeras som icke farligt avfall, i en enklare deponi.
Tungmetallerna kräver en lösning
– Tungmetaller finns kvar i sanden och kan vara ett problem. Det är en av de frågor som vi behöver lösa. Det finns applikationer där det borde vara full möjligt och där risken är minimal att det ska bli ett problem, säger Mikael Hedström.
– Antingen kan vi rena bort dem eller så kommer tungmetallerna att ligga kvar i sanden. Om sanden används som råvara i cementindustrin fångas metallerna upp i rökgasreningen. Om sanden används som fyllnadsmaterial så måste det vara i applikationer som tål den typen av innehåll.
– Den stora poängen är att det material som blir kvar inte blir klassat som farligt avfall längre, tack vare att vi har tagit ut salterna och sänkt pH-värdet, säger Mikael Hedström.
– Vi arbetar fortfarande med avsättningen av den sand som blir en restprodukt. Lyckas vi inte lösa den frågan så kommer restprodukten att hamna på vår deponi för icke-farligt avfall. Men det tycker jag skulle vara ett misslyckande.
– Vi har gjort lyckade tester i pilotskala. Men de volymer vi har haft räcker inte till för ett storskaligt försök i till exempel en cementugn. Vi kan testa det först när vi har tagit i drift den nya anläggningen.
Avfallsförbränningens roll
Salterna kommer från avfallsbränslen, till exempel PVC-plast eller vinylhaltiga golv med mera. Många av de kemikalier som var tillåtna för 20-30 år sedan inte är det längre.
– Även om vi kan tycka att vi borde återvinna allt material så är vissa material producerade med tillsatser som vi inte accepterar idag. Här har avfallsförbränningen en roll i återvinningshierarkin, för att ta bort dessa oönskade material ur kretsloppet, genom att koncentrera de farliga ämnena till flygaskan och nyttiggöra den energi som finns bunden i materialet, säger Mikael Hedström.
Marknad för salter
Det finns en marknad för salterna och det finns standarder för renhetsnivåer med mera. Kaliumkloriden kommer förmodligen att användas som råvara till konstgödsel. Natriumklorid har ett antal användningsområden. Kalciumklorid kan komma att användas i halk- och dammbekämpning, säger Mikael Hedström.
Tidplan
Ragn-Sells planerar att fatta investeringsbeslutet under hösten. Det som återstår inför beslut är framförallt att låsa investeringssumman.
– Vi tror att vi kommer att vara konkurrenskraftiga på marknaden. Jag upplever att seriösa aktörer inom energiåtervinning ur avfall har hållbarhet högt på sin agenda. Det hade naturligtvis underlättat om energibolagen hade kunnat handla upp med extra plus för cirkulära lösningar istället för linjära lösningar.
Sweco projekterar
Sweco fick uppdraget av Ragn-Sells att konstruera mark och bygg. Det innebär att Sweco kommer att leverera ett helhetskoncept av konstruktionstjänster och projekteringsledning. Omfattningen på Swecos uppdrag är 13 miljoner kronor.
– Vi fick det här uppdraget strax innan jul förra året. Det är ett uppdrag som innefattade flera discipliner något vi brukar kalla Sweco-gemensamt uppdrag. Själva projektet står väldigt nära våra hjärtan, eftersom det är ett rent hållbart projekt inom industrin. Här bidrar vi till ett projekt som gör skillnad. Vi står för att vi ska bygga hållbara städer och det här projektet passar perfekt. Salarium är kanske det roligaste projektet jag varit med i på de tio år som jag har varit på Sweco, säger Merve Olsson Sarr, uppdragsledare och ansvarig för konstruktionsdelarna på Sweco.
Swecos uppdrag omfattar konstruktionsarbete för hela anläggningsplatsen.
– Det vill säga allt under och ovan mark som ska byggas. Vi utför även projektering av hela processbyggnaden, inklusive el, ventilation med mera, allt förutom själva processtrustningen, säger Merve Olsson Sarr.
Denna artikel publicerades först i Bioenergi nr 5-2029 som går att läsa som e-tidning här.
Fakta
Om Salarium
Investering: Drygt 500 miljoner kronor
Kapacitet: upp till 150 000 ton flygaska / år
Start: 2021