I en studie som nyligen släpptes i den vetenskapliga tidskriften Fermentation har en ny byggsten till bioraffinaderi upptäckts. Upptäckten kan vara avgörande för användning av restprodukter av quinoa i framtiden.
Resultatet bygger på ett samarbete mellan forskare vid Bio4Energy på Umeå Universitet och kollegor i Bolivia vid Universidad Mayor de San Andrés samt det statliga svenska forskningsinstitutet RISE.
Quinoa är en av de viktigaste export- och basvarorna i Sydamerika. Sädesslaget odlas ofta småskaligt på Andiska högplatåns extrema höjder, 3000-4000 meter över havet.
Växtförhållandena är speciella och grödorna måste klara både starkt solljus och höga salter i marken. Jordbruket är intensivt och leder till utarmning av jorden samt att stora mängder restprodukter lämnas eller bränns på plats.
Restprodukter kan bli tillsatser i livsmedel
Efter fem års studier kan forskarna identifiera och klassificera en bakterie som överlever i den salthaltiga miljön.
Bakterien har identifierats genom att producera en polymer som omger bakteriens yta. Carlos Martín, en av projektledarna för studien, tror att den här typen av polymer är användbar i tillverkning av högvärdiga produkter.
– Vi tänker oss applikationer såsom förnybara kemikalier, medicinska material och tillsatser i livsmedel, säger Carlos Martín, forskare på Kemiska institutionen vid Umeå universitet i ett pressmeddelande.
Framöver kommer forskargruppen rekognoscera vilka industrier som kan ha störst nytta av upptäckten. En kartläggning kommer även ske internt för att redovisa vilka användningsområden den fortsatta forskningen och utvecklingen ska fokusera på.
Quinoaprojektet har pågått sen 2017 och förväntas hålla på i minst 5 år till. Projektet finansieras av Vetenskapsrådet, Sida och forskningsmiljön Bio4Energy.