Så jobbar flygbolaget BRA för biojetbränsle från skogsrester

Varför gick BRA med i biojetförstudien?

– Vi gick med för att vi som företag har som mål att bli fossilfria 2030 och vi kan inte bli fossilfria utan biobränslen. Det är intressant för oss att vara med av fler skäl. Dels handlar det om att vi tror att den globala klimatutmaningen måste lösas med lokala initiativ och att man måste ta hänsyn till regionala skillnader. Det här projektet tar fasta på råvara vi har i Sverige. Projektet fokuserar på en teknik som gör att vi kan få ut mer drivmedel på samma mängd bioråvara jämfört med annan teknik, biomassan räcker längre, det gör projektet attraktivt, säger Anna Soltorp.

Vad är din insats i projektet?

– Jag är varken ingenjör eller tekniker utan i grunden jurist, men jobbar med kommunikation och marknadsföring. Det jag bidrar med är att berätta om projektet på konferenser och via våra olika kanaler. Det ger även en tyngd till projektet att BRA är med, eftersom vi förväntas köpa biodrivmedel. Det viktigaste är att vi är med och bidrar till att produktion av biojetbränsle i Sverige blir verklighet.

Vad är bäst med biojetförstudien?

– Jag tycker att det är väldigt bra med det samarbete längs hela värdekedjan som vi har i projektet, dels för att se olika aspekter och dels att vi vågar samarbeta på olika sätt för att hitta nya lösningar på klimatproblemen.

Har du lärt dig något nytt genom att vara med i projektet?

– Ja, jag har lärt mig massor och har lättare att förklara för andra hur det hänger ihop och vad som är bra med biojetbränsle.

Hur ser processen ut för att ni ska bli fossilfria till 2030?

– Ett steg som vi tagit beslut om och håller på att genomföra är att vi fasar ut hela vår bränsletörstiga jetflotta och ersätter den med andra plan som är mer bränsleeffektiva. Genom att planen flyger på låg höjd får vi inte några höghöjdseffekter.

Vårt mål är också att använda så mycket biobränsle som möjligt. Idag har vi inte råd att köpa in särskilt stora volymer biobränsle eftersom det är dyrare än fossilt bränsle. Men sedan 2018 är det möjligt för våra kunder att betala extra för biojetbränsle när de flyger med oss. Idag är det ungefär en procent av våra kunder som väljer att göra det.

– Kunden betalar ett snittpris för den mängd bränsle som går åt för en timmes flygning. Om man godtar det konceptet så kan man välja att köpa till biobränsle. Merkostnaden väntas sjunka efterhand som allt fler köper biojetbränsle och fler börjar tillverka biojetbränsle.

Finns det fler sätt för era kunder att köpa biojetbränsle?

– Vi har en handfull kunder som har valt att teckna ett grönt avtal. Det innebär att de kan köpa biodrivmedel för motsvarande en viss andel av de utsläpp som företagets eller organisationens flygresor har orsakat. Vi har också exempel på aktörer som gör upphandling av biojetbränsle, till exempel Swedavia.

Vilka samarbetar ni med kring bränsleproduktion och leveranser?

– Vi har idag avtal med Air BP som levererar biojetbränsle till de flygplatser där vi tankar. Air BP köper in biojetbränsle från Neste och bränslet är tillverkat i Finland med använd frityrolja även kallat UCO. Det innehåller inte palmolja eller PFAD.

Hur kan utvecklingen komma att se ut fram emot 2030?

– Med biobränsleinitiativet kommer vi att komma upp på en högre andel biojetbränsle. Vi tror att det innan 2030 kan bli tillåtet att blanda in mer än 50 procent biojetbränsle i befintliga motorer. Om vi fortfarande behöver använda fossila bränslen får vi hantera det genom klimatkompensation eller andra projekt för att binda koldioxid.

– Vi är ett litet bolag men vi kan vara med och påverka genom att vara lite mer snabbfotade än de stora aktörerna. Till exempel var vi först med att erbjuda våra kunder biobränsle på webben och att kunderna kan byta bonuspoäng mot biobränsle. Vi är i början på en utveckling, vi är pionjärer och provar vad som funkar. Först var vi rädda att vi inte skulle få tag på tillräckligt med biojetbränsle, men det har fungerat och nu är vi igång, avslutar Anna Soltorp.

Denna artikel publicerades först i Bioenergi nr 6-2019 som finns att läsa som e-tidning här