Så kan skogsbränsle produceras effektivare

Många av de resultat som kom fram i den första programomgången och som vi och företagen hade för avsikt att omsätta i praktiken, har inte fullt ut blivit implementerade på grund av att det inte har varit något bra läge att investera i ny teknik och inte heller för att introducera nya metoder, säger Mia Iwarsson Wide.

Grot utan markskador

Inom grotområdet har ESS istället jobbat intensivt med beslutsstöd, baserat bland annat på markvattenkartor, för att bättre kunna planera och styra avverkningen till rätt bestånd och rätt delar av olika bestånd, så att inte grotuttagen orsakar onödiga markskador.

Stubbskörd med förhinder

– I den första programperioden fokuserade vi mycket på grothantering och klenträdsfrågor, men i den andra perioden ville vi fokusera mer på teknik och utveckling för stubbskörd. Men det blev lite upp som en sol och ner som en pannkaka. Vi kom igång bra och startade flera intressanta projekt, men på grund av marknadsförutsättningarna var det svårt att hitta både aktörer som var intresserad av ny teknik och lämpliga försöksområden. Under det sista året bedrevs verksamhet som pågick inom stubbrytning och stubbskörd i stort sett bara för att understödja och hjälpa till med de studier som gjordes för Skogforsk och SLU, förklarar Mia Iwarsson Wide.

– På klenträdssidan hade vi tittat mycket på metodutveckling med sektionsgallring, för att göra gallring mer effektiv. Det har hela tiden funnits en förhoppning om att vi ska kunna hitta en teknik som kan hantera träd som är fem till åtta centimeter i diameter i brösthöjd, det vill säga för klena för massaved men ändå håller en viss volym. Vi gjorde nyligen en studie på ett prototyp-aggregat, men utvecklingen har gått långsammare än vi hoppades. Det är alltid svårt att hitta finansiering till teknisk innovation. Vi kan få pengar till att utvärdera tekniken, men att få fram pengar till en entreprenör som ska utveckla en produkt är svårare, säger Mia Iwarsson Wide.

Överdriven sönderdelning

Under programperioden har Skogforsk många studier kring sönderdelning för att kartlägga vilka tekniker som finns och hur skogsbränslet på bästa sätt ska sönderdelas beroende på vilket material det är och beroende på vilken kvalitet kunden vill ha.

En viktig lärdom som vi har gjort i dialog med kunderna är att skogsbränsle generellt sönderdelas för mycket i Sverige, vilket sliter onödigt hårt på maskinerna och ger en högre bränsleförbrukning. Detta leder till en dyrare sönderdelning för entreprenören samtidigt som det flisade materialet inte håller den kvalitet som kunden efterfrågar. De vill ofta ha ett grövre material, med mindre andel finfraktioner. Särskilt de större anläggningarna vill ha grov flis för att det brinner bättre, säger Mia Iwarsson Wide. Omkring 70 procent av den flis som produceras används i stora anläggningar.

– Förklaringen till den överdrivna sönderdelningen är nog att många av tradition har utgått från hur massaflis sönderdelas. Många sönderdelningsutrustningar har varit anpassade till massaflis och den anpassningen lever kvar. Leverantörer och köpare har inte heller alltid kommunicerat tillräckligt bra. En tredje förklaring är att det ger en större flexibilitet att sönderdela så fint att de mest kräsna kunderna kan ta emot flisen. Om alla kan ta emot materialet behöver inte entreprenören bestämma från början vem som ska ta emot flisen. Men oftast sönderdelas materialet kort tid innan det körs till kunden och med lite bättre planering borde det gå bra att anpassa storleken på materialet till kundens önskemål. Samtidigt går det inte alltid enkelt att ändra storlek på den flis som produceras, här kvarstår ett utvecklingsarbete att göra för att ta fram utrustning som ger grövre flis eller allra helst som kan vara anpassningsbar, säger Mia Iwarsson Wide.

Tyngre fordon och fjärrtransport

– Inom transportområdet har vi haft stort fokus på att utveckla och skapa förutsättningar för längre och tyngre fordon, till exempel inom ETT-projektet. Efter en längre startsträcka än vi planerat kom vi förra året igång med tre flisbilar, som är 74-tonsbilar. Vi har också studerat fjärrtransporter och långväga transporter. Dels beroende på att nya Värtaverket startar och dels beroende på den diskussion som finns om export till andra länder i Europa och särskilt till Danmark.

Hög kvalitet i hela kedjan

Under den senaste perioden har det även varit ett starkt fokus på kvalitetsfrågor, både gällande hanteringen i avverkningen, men också igenom hela kedjan som placering av vältan, hur den täcks, sönderdelning och vilken koll aktörerna har på flödena och att de gör rätt i varje steg.

– Detta fokus beror på stort intresse för mätningsfrågor beroende på den nya virkesmätningslagen, och till följd av att leverantörer och kunder har kommit närmare varandra.

Krävande att mäta bränsleflis

Skogforsk har känt ett stort intresse utifrån för mätningsfrågor, som till exempel att kartlägga vilka metoder som finns och utveckla nya tekniker och metoder för att mäta. Det finns många tekniker för att mäta som till exempel röntgen, dubbelröntgen, laser, radar och NIR med flera.

Vi har tittat på vad som fungerar och problemet är ofta att hitta något som fungerar för bränsleflis. Många tekniker är i grunden anpassade för massaflis. Det svåra har varit att hitta något som fungerar för blöta material och för fruset material.

Produktifiering ska underlätta affären

– Förra året drog vi också igång ett stort projekt kring produktifiering för att bättre kunna kommunicera och beskriva bränslet och därigenom underlätta biobränsleaffären. Grotflis kan se ut på många olika sätt, men det är inte något nytt utan handlar om ett sätt att strukturerat kommunicera vilken sorts biobränsle som levereras, inte bara kalla det brun eller grön grot.  Det handlar om att tydligare definiera sådant som fukthalt, finfraktion och fraktionsfördelning med mera. Produktifieringen är ett projekt som vi har lett och där leverantörer och kunder har varit med och bidragit med erfarenheter. Gruppen har kommit fram till ett förslag på ett antal definierade bränslesortiment som vi nu håller på att kommunicera ut till aktörerna. Detta arbete kan göra det möjligt med till exempel lägesbyten mellan leverantörer, något som kan sänka transportkostnaderna.

Stort projekt framöver

Skogforsk kommer inte att fortsätta med en ny flerårig etapp av ESS-programmet på samma sätt som tidigare.

– Men intentionen från oss på Skogforsk och från olika aktörer, både andra forskare, leverantörer och energibolag, är att alla vill fortsätta samarbetet och vi ser fortsatta möjligheter att formulera nya projekt som är intressanta för skogsbruket och för energisidan med Skogforsk och olika samarbetspartner som genomförare i vissa projekt. Vi kommer att fortsätta samarbetet och kommer troligen att formulera större projekt och projektområden och göra nya ansökningar till Energimyndigheten och andra finansiärer, avslutar Mia Iwarsson Wide.

Denna text publicerades först i Bioenergi nr 4-2015