Liksom tidigare inledning på min förra ledare så kan vi konstatera att året har börjat spännande, inte minst ur det politiska perspektivet med NATO-inträde, energipolitiska inriktningspropositionen och utvärderingen av regeringens klimathandlingsplan.
För svebios del riggar vi för kommande strategiarbete samt för årstämman och vårkonferensen – temat är beredskap och klimat och bioenergins stora roll i både dessa perspektiv.
Precis innan jul presenterade regeringen sin klimathandlingsplan ”hela vägen till nettonoll”.
I skrivelsen redovisar regeringen hur det klimatpolitiska arbetet bör bedrivas under mandatperioden. Skrivelsen byggde på en överenskommelse mellan Kristdemokraterna, Liberalerna, Moderaterna och Sverigedemokraterna.
Nettonoll i utsläpp 2045
Klimatpolitiska rådet är ett oberoende tvärvetenskapligt expertorgan, finansierat av regeringen, med uppdrag att utvärdera om regeringens samlade politik leder till att klimatmålen uppnås.
Det långsiktiga målet är att Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Tre månader efter att regeringen presenterar sin klimathandlingsplan ska Klimatpolitiska rådet återkomma med en utvärdering.
Den 21 mars överlämnade Klimatpolitiska rådet sin årliga rapport till. Rapporten innehöll rådets bedömning av regeringens samlade politik med avseende på klimatmålen samt rekommendationer.
Sällan har väl en sådan samlad kritik framhävts, bland annat med uttalanden att den klimatpolitiska handlingsplanen inte ger svar på hur Sveriges klimatmål ska nås, varken på kort eller lång sikt.
Med beslutad politik, inte minst den sänkta reduktionsplikten, så väntas utsläppen öka under mandatperioden och ansvaret för att nå mål och EU-åtaganden skjuts framåt i tiden. Sammantaget säger rapporten att handlingsplanen leder in på en onödigt riskfylld väg för Sveriges klimatomställning.
Lever inte upp till kraven
Klimatpolitiska rådet menar också i sin utvärdering att handlingsplanen inte lever upp till kraven i klimatlagen och brister i konkretion. Regeringen bortser från de riksdagsbundna klimatmålen till 2030 samt EU:s tvingade mål och planen får kritik då den varken innehåller utsläppsprognoser eller tidsangivelser för klimatpolitiken.
Rådets bedömning är att handlingsplanen innehåller allmänna skrivningar om jord- och skogsbrukets viktiga roll i klimatomställningen samt ambitioner om en växande bioekonomi.
Den innehåller däremot få konkreta insatser på området. På kort sikt innebär den planerade politiken tvärtom att användningen av biodrivmedel i Sverige kraftigt minskar och användningen av fossil bensin och diesel ökar, med ökade utsläpp som följd.
Rapporten presenterar också rekommendationer som handlar om att skyndsamt besluta och genomföra politik som minskar utsläppen i närtid så att Sveriges klimatmål och EU-åtaganden till 2030 kan nås:
- besluta ett åtgärdspaket för transportsektorns och arbetsmaskiners utsläpp
- ta fram en plan för ökat upptag av koldioxid i skog och mark
- kombinera skärpta klimatstyrmedel med riktad fördelningspolitik
- redogör för hur Sveriges EU-åtaganden ska nås i den kommande nationella energi- och klimatplanen senast den 30 juni 2024.
När det gäller markanvändningssektorn (LULUCF) skriver Klimatpolitiska rådets att: ”I ett läge där skogens nettoupptag har minskat under de senaste åren, ser vi utmaningar i att vända trenden och i stället öka nettoupptagen till 2030. Vi anser att det är viktigt att regeringen analyserar riktade insatser för att öka kolinlagringen för att kunna klara Sveriges EU-åtagande. En kombination av åtgärder behövs sannolikt för att öka netto-upptagen på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt.”
Rådet ger rekommendationen att regeringen bör redogöra för hur Sveriges EU-åtaganden inom ansvarsfördelningsförordningen (ESR) och markanvändningssektorn (LULUCF) ska nås i den nationella energi- och klimatplan som ska lämnas in till Europeiska kommissionen senast den 30 juni 2024.
Detta blir en viktig politisk process och produkt att hålla ögonen på, inte minst som den kan leda till minskat uttag och på sikt mindre råvara och minskad till gång på skogsbränsle och pellets.
Ola Alterå, kanslichef på Klimatpolitiska rådet, deltar på Svebios vårkonferens och berättar om utvärderingen av klimathandlingsplanen. Vi har ett stort antal andra intressanta talare och ett upplägg som bäddar för spänstiga diskussioner. Jag vill hälsa er alla varmt välkomna till den 24 april, jag hoppas att vi ses där!
Ledaren publiceras även i Bioenergi nummer 2 2024.