Sänkta biobränslekostnader med ny flisningsanläggning i Sollefteå

Tidigare kunde anläggningen endast ta emot färdigflisat bränsle som tippades från lastbil i tippfickorna. De gamla flisfickorna räckte bara i tolv timmar vid full last. Det bidrog till att bränslekostnaden blev hög på grund av behovet att ta emot lastbilar även på helger och på tider då det kostade mer. Nu kan värmeverket ta emot stamved och flisa själva. Flisfickorna fylls ovanifrån via transportörer och fickorna kan fyllas med råge. Det finns nu plats för dubbelt så mycket flis. Till det kommer möjligheten att lagra biobränsle på tre timmerställ i flishallen.

– Men vi kan fortfarande köpa in flis eller spån om vi behöver, berättar Per-Arne Persson, enhetschef Norrland på E.ON Värme Sverige.

Effektivare hantering

Rundved lastas på en lastbil i skogen och transporteras in i den nya flisningsbyggnaden där en stationär kran lossar en lastbil på 20 minuter. Här finns tre timmerstöd som rymmer 300 kubikmeter per stöd. Det finns ett timmerbord med en enstocksmatare som matar en bandstansportör som går in i huggen. På enstocksmataren sitter både vågceller och ekolod för att kunna ge information om vad det är för material som matas in, inklusive längd och diameter på stockarna som går in i huggen. Efter huggen går flisen till bränslefickorna.

Potential för lägre bränslekostnader

– Potentialen för att sänka kostnaderna ligger i flera faktorer. Den stora potentialen är att vi minskar våra transporter. Nu kan vi köpa in bränsle närmare anläggningen och får kortare transportavstånd. Vi har också märkt att ett ökat intresse från skogsägare för att sälja brännved direkt till oss istället för att gå via större biobränsleleverantörer. Eftersom vi ligger så nära sjukhus och centrum har vi haft svårt att lagra biobränsle. Nu kan vi lagra timmer inne i flishuset. Det har blivit färre fordon och vi klarar oss nu över en långhelg, vilket naturligtvis ger besparingar, säger Per-Arne Persson.

Intrimning av anläggningen

Den första flisningen skedde i november, vi har ökat produktionen successivt och är nu uppe i 90–95 procent av maxkapacitet. Fortfarande har vi möjlighet att trimma anläggningen och produktionen ytterligare. Nu gäller det för oss att fortsätta optimera anläggningen och ställa rätt krav på våra leverantörer och lastbilsförare, förklarar Per-Arne Persson.

Befuktningsanläggning

Vi märker till exempel att fukthalten i det virke vi tar emot kan variera mycket. Vi tar emot virke som kan ha legat i två–tre år och torkat. Vi tar också emot färskt virke med en fukthalt på omkring 50 procent, förklarar Per-Arne Persson.

Pannan är byggd för ett bränsle med en fukthalt på cirka 50 procent och den ger en optimal miljöprestanda när bränslet håller denna fukthalt. E.ON Värme tittar på att komplettera bränslehanteringen med befuktningsutrustning för att kunna höja fukthalten vid behov. Nu kan fukthalten variera för snabbt för att pannan ska kunna prestera optimalt.

Eldriven flishugg

Flishuggen är levererad av Erjo och elmotorn till huggen har en effekt på 315 kW och är levererad av Busck & Co AB. Produktionskapaciteten ligger på 150–200 kubikmeter flis per timma i snitt.

Vi har anpassat en flishugg till en stationär anläggning och dimensionerat elmotorn. Vi har också levererat hydraulaggregatet till inmatningsrullarna. Vi har samarbetat med BT Konstruktion som har gjort layouten, inmatningsbanan före huggen och skruvarna efter huggen.

– Elmotorn är fantastisk och jag är glad över hur effektiv den är och hur mycket material maskinen kan producera, säger Johan Henricson på Erjo.

Den nya flisningsanläggningen är byggd för att minimera vibrationer och ljud samt för att vara säker för personalen. Ljudet har minimerats genom att huggrummet till stor del är byggt under markytan och taket är delvis sandfyllt för att hindra ljud från att komma ut ur byggnaden.

– All utrustning i det nya flishuset har fungerat som tänkt och vi är positiva överlag. Den eldrivna huggen har fungerat bra, säger Per-Arne Persson.

Pannan håller minst tio år till

Pannan är från 1985 men har uppdaterats i flera steg.

– Vi räknar med att den ska hålla i minst tio år till, säger Per-Arne Persson. Bränslebehovet är cirka 65 GWh biobränsle per år, motsvarande ungefär 30 000 fastkubikmeter per år. Pannan är byggd som en ångpanna, men ångan har endast använts för ångsotning.

Värmeverket är i dag värd för ett utvecklingsprojekt med mindre biokraftanläggning som ska kunna använda ånga för att generera mellan en halv och en hel megawatt eleffekt. Förhoppningen är att den ska kunna ge el som räcker till för det egna behovet i fjärrvärmeanläggningen i Sollefteå. Men detta projekt återkommer vi till i ett annat nummer av Bioenergi. 

Denna artikel publicerades först i Bioenergi nr 2-2017