SCA investerar totalt 7,5 miljarder kronor för att öka produktionskapaciteten av kraftliner från 450 000 till 725 000 ton per år. Per Strand, projektdirektör för utbyggnaden av SCA Obbola förklarar vad investeringen innebär ur bioenergisynpunkt.

Grunden till investeringen är att marknaden för produkten kraftliner växer eftersom efterfrågan på wellpapp ökar. Kraftliner är det papper som används till ytskikten i wellpapp. Tillväxten är två–tre procent per år.
Flera delar
Investeringen i Obbola består av delprojekt med olika tidplaner. Den nya mesaugnen med pellets som energikälla är den del som ersätter mest fossilt bränsle. Men hela den nya utbyggnaden baseras på förnybar energi från skogen. Projekteringen startade 2018 och SCAs styrelse fattade investeringsbeslut i september 2019. Mesaugnen startar under sista kvartalet 2021. Pappersmaskinen som är den största delen av investeringen startar första kvartalet 2023 och den sista delen, returpapperslinjen, blir klar andra kvartalet 2023.
Europas största
– Vi bygger flera helt nya delar och vi uppgraderar en del befintliga delar i anläggningen. Pappersmaskinen för tillverkning av kraftliner är helt ny. I dag har vi Europas största maskin här i Obbola med en kapacitet på 450 000 ton per år. Den kommer vi att stänga och när den nya maskinen är i drift kommer vi att ha vi en kapacitet på 725 000 ton, förklarar Per Strand.
Fiberlinje för returpapper
– Den andra nya delen är en helt ny fiberlinje för returpapper. Vi har en returfiberlinje i dag men den kommer vi att stänga och bygga en helt ny linje i den byggnad där pappersmaskinen nu står. En extern betraktare kommer inte att märka att vi har byggt en ny returlinje eftersom den kommer att stå i en befintlig byggnad.
Ny mesaugn
Den tredje anläggningen som SCA bygger, och som är mest intressant ur bioenergi- och klimatperspektiv, är en ny mesaugn. I dag har SCA två mindre mesaugnar som eldas med fossil olja. Den nya mesaugnen kommer att ersätta båda de gamla och eldas med pellets.
– Mesaugnen kommer att byggas med samma teknik som vi använder i SCAs två sulfatfabriker i Östrand respektive Munksund, som båda är pelletseldade sedan tidigare.
Den fjärde största delen av investeringen är utbyggnad av vattenreningen för att hantera den ökade produktionen och hålla nere utsläppsnivåerna. Kapaciteten dubbleras med bland annat två nya bassänger inklusive maskinutrustning.

Sodapannans kapacitet ökar
SCA ökar också kapaciteten i sin färskfiberlinje. Den befintliga sodapannan byggs om för att öka kapaciteten eftersom behovet av att återvinna svartlut ökar. SCA Obbolas vedförbrukning ökar med ungefär 400 000 fastkubikmeter råvara per år.
– Det innebär att vi behöver skicka mer lut till sodapannan. Svartlut är också 100 procent biobränsle. Den energi som kommer ur sodapannan i form av ånga används sedan i processen. Det finns också en 25 MW ångturbin kopplad till sodapannan. Turbinen kommer vi att behålla och vi kommer att kunna ta ut mer el. Den årliga elproduktionen är cirka 200 GWh per år.
Biobränslepanna
SCA har också en biobränslepanna från 1970-talet. Den byggdes som en oljepanna och konverterades senare till en biobränslepanna. Den har två Axonugnar eller cyklonugnar, som de också kallas, som klarar fukthalter på 40–60 procent.
– De är fortfarande i drift och gör ett helt okej jobb. Vi gör ingen kapacitetsökning för pannorna, men vi gör en stor renovering och byter delar av tryckkärlet, säger Per Strand. »
Fossilfri produktionsprocess
Efter utbyggnaden i Obbola kommer nästan hela bruket att vara försörjt med biobränsle.
– Med investeringen i mesagunen sticker vi ut hakan och säger att vi är den enda leverantören av kraftliner med helt fossilfri produktionsprocess. Då inkluderar vi fabriken i Munksund, där vi gjorde konverteringen av mesaugnen till biobränsle redan 2015. Det är klart att vi kommer att behöva en cistern med eldningsolja på anläggningen eftersom det kan behövas i samband med uppstart. Men vi använder även en del bioolja.
Ersätter 10 000 kubikmeter olja
Kapaciteten för den nya mesaugnen blir 220 ton kalk per dygn, en ökning från 140 ton kalk per dygn totalt från dagens två mesaugnar. De två gamla mesaugnarna förbrukar 8 000 kubikmeter eldningsolja per år.
Om vi hade fortsatt med olja hade det gått åt över 10 000 kubikmeter per år. Men istället för olja kommer träpellets att användas som bränsle. Omkring 20 000 ton pellets kommer att behövas per år, säger Per Strand.
Tidigare erfarenhet
– Vi har erfarenhet sedan tidigare av att använda pellets i mesaugnar. Detta är den tredje av SCAs anläggningar där mesaugnen konverteras till pellets. Erfarenhet finns från både från Östrand och Munksund och vi har lärt oss en del under resan. Tekniken att använda pellets i mesaugnar kommer inom kort att utgöra 100 procent av ugnarna inom SCA, men är inte tillämpad i någon större omfattning i övrig skogsindustri. Det är enkelt att elda med olja men med pulver är det fler saker att tänka på. Till exempel är det viktigt att inte dra rörledningar på ett sätt som gör att kondens bildas i ledningarna, vilket får pulvret att plugga igen. Det är ganska enkla saker men sådant som ändå är oprövad mark. Ett annat exempel är brännartekniken där det gäller att ha elds-lågan i rätt position och hålla höga temperaturer. Det är en intrimning som måste göras, förklarar Per Strand.
Start till hösten
Mesagunen och brännare levereras av Valmet och all huvudmaskinutrustning är installerad. Underleverantörer av elfilter är GE Power. Bränslesystemet levereras av Mared. Mycket av pelletssystemet är på plats och det som återstår är att koppla
ihop el, styrsystem och instrument.
– Vi beräknar att kunna starta mesaugnen under det fjärde kvartalet 2020. Vi kommer att köra parallellt med våra befintliga ugnar, det blir en mjuk uppstart, säger Per Strand.
Bättre miljöprestanda
– Utsläppen av koldioxid minskar kraftigt när vi byter bränsle. När det gäller stofthalt har vi legat på gränsen av vårt utsläppsvillkor med det elfilter vi har i dag. Med investeringen i den nya ugnen ingår ett nytt elfilter som gör att vi kommer att minska utsläppen och komma ner klart under våra utsläppsvillkor. Under intrimningstiden har vi ett riktvärde på 50 mg stoft per normalkubikmeter och när tillståndet är taget i anspråk har vi ett tillstånd på 35 mg stoft som årsmedelvärde.
– När det gäller NOx har vi ett utredningskrav under en prövotid. Vi har en målnivå på max ett kilo NOx per ton producerat ton sulfatmassa. Utsläppen gäller totalt för sodapanna och mesaugn tillsammans. Det kravet säger ganska lite om NOx-halten från mesaugnen eftersom sodapanna är den dominerande utsläppskällan för NOx. Vi ser att det kommer att vara en utmaning att nå de NOx-nivåer vi har för mesaugnen i dag eftersom träpulver genererar mer NOx, förklarar Per Strand.

Spektakulärt lyft
Elfiltret är byggt på plats och står på ett fundament.
– Det var ett av de mest spektakulära momenten i hela projektet när det lyfts på plats. Det väger 92 ton, vilket dock är lite jämfört med ett elfilter till en sodapanna. Men utmaningen var att det var ett trångt utrymme som elfiltret skulle lyftas in i. Det gick bra, det var nog det mest välplanerade och genomtänkta lyftet i hela projektet, säger Per Strand.
Denna artikel publicerades först i Bioenergi nr 3-2021 som går att läsa som e-tidning här
Fakta
Leverantörer
Mesaugn: Valmet
Brännare: Valmet
Bränslehantering: Mared
Elfilter: GE Power