Siffror är viktiga! När man får siffror på skogens och grödors tillväxt eller utsläpp av koldioxid kan man utvärdera vad som är viktigt. Man kan bedöma potential och lönsamhet och kanske förstå vad som kan fungera på en marknad, skriver Svebios vd Gustav Melin i en ledare.
Med siffror kan man bedöma vad som är bra eller dåligt för miljön. Med statistik och uppmätta data kan vi förstå världen och följa upp vilket agerande som är bra för planeten. Utan siffror har vi ingen aning.
Nu 40 procent bioenergi i Sverige
När jag tillträdde som vd på Svebio 2008, var bioenergianvändningen omkring 30 procent av den svenska totala energianvändningen, nu har det ökat till nära 40 procent.
Kan bioenergianvändningen fortsätta öka?
Svaret är utan tvekan, ja! Både i Sverige, Europa och världen har använd mängd biomassa ökat år efter år i flera tiotals år. De flesta länder använder bara en bråkdel av sina bioenergiresurser.
Ofta använder man inte ens avfallet. Få odlar energi, trots att världen har överskott på både åkermark och matproduktion. Den som säger att det är brist på biomassa har helt enkelt ingen aning om hur siffrorna ser ut.
Att det tillfälligt kan bli problem med matförsörjning när Ryssland går i krig mot Ukraina är en annan sak. Ökad odling av energigrödor skulle förbättra matsäkerheten i världen.
Halvtid i energikrisen
Nu är det sommar, gaspriserna har sjunkit till 25 euro per MWh. Det är tio procent av vad de var under september 2022. Elpriserna har sjunkit och är ofta negativa och allt verkar lugnt.
Men energikrisen är inte över, det kommer en ny vinter. Nu är hög tid att förbereda nästa säsong och säkra bränsletillgången. För att klara den kommande vintern krävs extraordinära aktiviteter.
Man bör skörda skelettskogar som skadats av granbarkborrar, gallra och röja i skog och gamla hagar, kanske ta ner lövträd som inte kan användas till massaved. I vinter kan skogsägare få bra betalt från energisektorn.
Marknaden för bränsleflis
Min uppfattning är att marknaden för bränsleflis kommer växa starkt flera år framöver. Skälen är flera, tyska och polska värmeverk måste ersätta stora volymer fossil gas, olja och kol.
Det beror delvis på att man vill minska beroendet av Ryssland men också på att kostnaderna för utsläppsrätter förväntas att vara höga under lång tid. I slutet av maj 2023 är priset 85 euro per ton koldioxid.
Det ger olika slag av biobränsle god konkurrensförmåga. I Sverige har efterfrågan på trädbränsle ökat för el-, värme- och pelletsproduktion. Inom några år har vi sannolikt också produktion av biokol till stålindustrin.
Behovet av biokol i den svenska stålindustrin bedöms långsiktigt bli minst 5 TWh per år. Dessutom kan man inte utesluta att produktionen av biodrivmedel från trädbränslen bli stor i Sverige. Just nu är det särskilt goda förutsättningar för företag som producerar bränsleflis att expandera.
Räknar Energisverige fel?
Många tror att elanvändningen i Sverige kommer att fördubblas. Det trodde man även på 1970-talet när el från kärnkraft skulle bli billig. Nu gör man samma glädjeprognoser för el från sol och vind.
Många företag och politiker som tror på elektrifiering glömmer dock att räkna. Hur blir kalkylen utan subventioner och om elpriset emellanåt är negativt, samtidigt som nätkostnaderna är höga?
Med en viss skepsis
Man bör alltså betrakta prognoser om ökad elanvändning med viss skepsis. Många energimodelleringar som publiceras gör två helt avgörande misstag som är helt avgörande för resultatet.
För det första förutsätter man att biomassan inte räcker och ger därför modellen restriktioner i hur mycket bioenergi den får använda. För det andra bestämmer man att priset på biomassa ökar när volymen ökar!
Med dessa två antaganden går man dels på tvärs med verkliga data om mängden biomassa i Sverige och världen och dels går man emot ett av den ekonomiska teorins fundamenta – nämligen att ökade volymer ger lägre produktionskostnader.
Nu vill jag avsluta min nittionde och sista ledare med att önska alla en god sommar.
I höst fortsätter jag att verka för att utveckla potentialen inom bioenergi. Framför allt tillsammans med BKtech och med prefabricerade pelletspannor i container för industrin.
Den gemensamma potentialen för bioenergisektorn är enorm. Kanske kan det gå fortare att nå 50 procent bioenergi i Sverige än de senaste 15 årens utveckling. Det finns förutsättningar – nu kör vi!