Naturvårdsverkets och Energimyndighetens nya analys visar att industrins klimatomställning börjar ta fart och att staten har en viktig roll i att undanröja hinder. Grundläggande styrmedel finns på plats, men en skärpt styrning krävs för att vi ska nå klimatmålen.
Naturvårdsverket publicerar idag, i samarbete med Energimyndigheten, rapporten Industrisektorns omställningsom kommer att utgöra underlag till kommande klimatpolitiska handlingsplan som enligt klimatlagen ska lämnas av regeringen under 2023. I rapporten lägger myndigheterna fram nio förslag av olika karaktär och på olika nivå.
Industrin står för en mycket stor del av de samlade utsläppen i världen. FN:s senaste forskningssammanställning från IPCC, om möjligheter att begränsa klimatförändringarna, visar att industrins utsläpp kan nå mycket låga nivåer med hjälp av nya tekniska lösningar och åtgärder. Det krävs innovation och kommersialisering av nya tekniker och lösningar. Svenska aktörer ligger i framkant och bidrar till utvecklingen, men Naturvårdsverket bedömer inte att de långsiktiga klimatmålen nås med nuvarande styrning och det finns outnyttjad potential inom industrin. Med de nya förslag som läggs fram från myndigheterna skulle möjligheten att nå klimatmålen öka avsevärt.
Förslag på stöd för innovativ teknik
Myndigheterna föreslår en form av klimatkontrakt, så kallade Carbon Contracts for Difference. Klimatkontrakt innebär att en verksamhet som erhåller ett kontrakt får stöd för produktion av klimatneutrala produkter i de lägen då koldioxidpriset inte är tillräckligt högt för att produktionen ska vara lönsam.
−Flera länder tittar på att införa klimatkontrakt och det är viktigt att svensk industri också har goda möjligheter att göra investeringar i innovativ teknik. Dessutom ser vi att styrmedlet har möjligheter att minska de totala kostnaderna för klimatomställningen genom att göra ny teknik billigare att använda, säger Katarina Wärmark, klimatanalytiker klimatmålsenheten.
Förslag på tydligare framtid för handel med utsläppsrätter
EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU ETS) är enligt analysen ett fortsatt mycket viktigt styrmedel där Sverige bör verka för att EU ETS skärps. Det behöver också bli tydligare hur utvecklingen av styrmedlet kommer se ut efter 2030. En viktig utgångspunkt för analysen har varit EU:s klimatpolitik och de ambitionshöjningar som har föreslagits inom ramen för den gröna given och lagstiftningspaketet Fit for 55. Sverige bör inom EU verka för att det nuvarande systemet med fri tilldelning av utsläppsrätter ersätts med en så kallad gränsjusteringsmekanism, som gör att konkurrenskraften inom EU kan behållas trots att EU höjer klimatambitionen.
−Behovet av ytterligare åtgärder och styrmedel avgörs av vad slutresultatet av förslagen inom EU kommer att bli. Om Fit for 55 går igenom kommer det ha stor påverkan på industrins klimatomställning, säger Åsa Weinholt, klimatanalytiker klimatstyrmedelsenheten.
Myndigheterna föreslår även en utredning av ytterligare styrmedel för en effektiv energianvändning samt potentialen för ökad material- och resurseffektivisering inom svensk industri. Utöver de förslag på åtgärder och styrmedel som myndigheterna föreslår tar rapporten även upp behovet av möjliggörande åtgärder som att trygga elförsörjningen och tillhandahålla infrastruktur.