Alla ämnen
Skogsbränsle

Skogens klimatnytta nära dubbelt så stor som alla svenska utsläpp av klimatgaser

Det svenska skogsbruket tillsammans med bioenergianvändningen skapar en mycket stor klimatnytta – nära dubbelt så mycket som klimatskadan av alla svenska utsläpp av växthusgaser. Det framgår av flera rapporter och beräkningar som presenterats under det senaste året.

Fyra rapporter som beskriver skogens klimatnytta har getts ut av Skogsindustrierna, Skogforsk, Svebio/Irena och SCA. De svenska skogarna kan liknas vid en gigantisk levande solfångaryta som varje år med solenergins hjälp tar upp stora mängder koldioxid ur atmosfären och lagrar som energirik biomassa.

Illustration: Sveaskog
I ett hållbart skogsbruk med balans mellan tillväxt och skörd sker i princip ingen nettotillförsel av koldioxid till atmosfären. Det är tvärtom möjligt att öka förrådet av stående skog samtidigt som avverkningen ökar. Tillgången av kol i skogen ökar och kan användas till förnybara material och bioenergi. Detta beskrivs närmare i rapporten ”Bioenergy from boreal forests – Swedish approach to sustainable wood use”. Illustration: Sveaskog Illustration:

Skogen binder 170 miljoner ton CO2

Beräkningen av hur stor den här totala inbindningen av kol är skiljer lite mellan rapporterna. Skogstillväxten på produktiv skogsmark är omkring 120 miljoner kubikmeter stamved. Till det ska läggas grenar, toppar, stubbar och rötter. Rolf Björheden på Skogforsk räknar med att det totala upptaget av koldioxid är 171 miljoner ton. I IRENA-rapporten har samma volym räknats om i energi, och då rör det sig om 436 TWh, vilket är mer än hela den svenska energianvändningen.

Lagret ökar med omkring 40 miljoner ton CO2

Eftersom avverkningen, den skördade biomassan, är mindre än den totala tillväxten ökar förrådet av biomassa i skogen. Så har det varit de senaste hundra åren. Den årliga ökningen av förrådet motsvarar 35–48 miljoner ton CO2. Den officiella svenska klimatrapporteringen har under de senaste åren visat att upptaget av koldioxid i brukad skog är omkring 42–44 miljoner ton. Till det ska läggas det ökade förrådet i träprodukter – omkring 7 miljoner ton CO2 per år.

Substitutionsnyttan svår att beräkna

Det är inte självklart hur man ska uppskatta klimatvinsterna genom att använda trä som byggnadsmaterial och biomassa som bränsle. Särskilt när det gäller trä som byggmaterial visar olika forskningsrapporter på mycket olika värden för klimatnyttan.

IRENA-rapporten uppskattar substitutionsnyttan av att använda trä från den svenska skogen istället för cement och andra material i byggnader till 11,5 miljoner ton CO2, och nyttan av att ersätta fossila bränslen med biomassa från skogen och skogsindustrin till 33 miljoner ton CO2. Total cirka 45 miljoner ton.

Skogsindustriernas rapport, som skrivits av Peter Holmgren, räknar med mycket större substitutionsnytta från trävarorna – hela 25 miljoner ton CO2, men mycket mindre från energisubstitutionen – bara 5 miljoner ton CO2. Förklaringen till det senare är att han inte räknat någon klimatnytta från egenanvändningen av bränslen i massabruk och sågverk. Däremot har han räknat klimatnytta från all pappersproduktion motsvarande energivärdet i pappret, vilket ger en klimatvinst på 12 miljoner ton CO2. I slutänden hamnar ju pappret i avfallsförbränning för att bli el och värme, eller biogas från avloppsslam, även om detta inte fungerar i alla länder som importerar svenskt papper.

Klimatnyttan omkring 90 miljoner ton CO2 per år

Även om siffrorna skiljer en del mellan de olika rapporterna blir den samlade klimatnyttan ganska lika. IRENA-rapporten hamnar på en total nettovinst på 81 miljoner ton CO2 för hela systemet, men då har inget antagande gjorts för papprets klimatnytta, vare sig som ersättare för fossila material (plast, aluminium) eller som energi. Skogsindustriernas samlade klimatnytta hamnar på 93 miljoner ton CO2, dock utan att räkna någon klimatnytta alls från den egna användningen av biobränslen. Rapporten från Skogforsk har ingen egen summering.

De totala svenska utsläppen av växthusgaser som rapporteras av Sverige till klimatkonventionen och EU är 53 miljoner ton CO2-ekvivalenter, varav koldioxidutsläppen är omkring 42 miljoner ton. Skogen, skogsbrukets och bioenergins samlade klimatnytta ligger alltså på nära dubbel nivå jämfört med de totala växthusgasutsläppen och mer än dubbelt så högt som de svenska koldioxidutsläppen.

Utsläppen från produktionskedjan

De samlade utsläppen från skogsnäringen för att ta fram virket, processa det i industrierna och frakta produkterna till kunderna ligger kring 3,6 miljoner ton CO2. Av detta är 1,8 miljoner ton transporter, 0,7 miljoner ton utsläpp vid industrierna och 1,1 miljoner ton övrigt, exempelvis insatsvaror som kemikalier. Rolf Björhedens beräkning visar att skogsskötseln, avverkningarna och transporterna till industrin sammantaget ger utsläpp på knappt 1 miljon ton CO2. Till stor del handlar det om diesel som kan ersättas med förnybar diesel. I industrierna har man redan ersatt en stor del av det fossila bränslet, och det arbetet fortgår, i dag främst genom att bygga om mesaugnar från olja till pellets.

SCAs studie

Skogsbolaget SCA har gjort en egen beräkning för sin verksamhet. Också här är Peter Holmgren författare tillsammans med företagets hållbarhetschef Katarina Kolar. Analysen presenterades i vintras inför årsredovisningen liksom vid Svebios Advanced Biofuels-konferens i september.

SCAs skogar har en nettoökning av virkes-förråden på 9,5 miljon kubikmeter, motsvarande 4 miljoner ton CO2. Substitutionsnyttorna ligger på sammanlagt 5,4 miljoner ton CO2 och utsläppen kopplade till den egna försörjningskedjan och industrin är 0,9 miljoner ton CO2. Det blir en positiv klimateffekt på 8,5 miljoner ton CO2.

Katarina Kolar och Peter Holmberg
Katarina Kolar och Peter Holmberg har kartlagt SCAs totala klimatnytta, och presenterade sin rapport vid ett seminarium på KSLA, Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien. Katarina Kolar är hållbarhetschef på SCA och Peter Holmberg var tidigare chef för det internationella skogsforskningsinstitutet CIFOR. Katarina Kolar och Peter Holmberg

Potential för ännu bättre klimatnytta

Med bio-CCS kan man få ännu större klimatnytta. Som vi beskrev i Bioenergi nummer 2-2019 släpper de 23 största massabruken och 15 största kraftvärmeverken ut 30 miljoner ton biogen koldioxid, med ursprung i den svenska skogen, varje år. Om man skulle kunna avskilja och lagra denna koldioxid skulle klimatnyttan ökas till omkring 120 miljoner ton CO2 och de svenska skogarna skulle då användas för att rena luften från en del av den koldioxid som nu ger växthuseffekt.

Klimatnyttan i systemet kan också förbättras genom att ta vara på mer av de avverkningsrester som i dag vid sin nedbrytning ger ett utsläpp på cirka 47 miljoner ton CO2 om året. Genom att ersätta den återstående användningen av fossila bränslen i skogsnäringens industrier och transporter, skulle utsläppen minska med 2,5 miljoner ton CO2.


Denna artikel publicerades först i Bioenergi nr 5-2019 som går att läsa som e-tidning här. 

Fakta

Fakta

Bioenergis mest lästa

Få de senaste nyheterna inom bioenergiområdet.

Prenumerera gratis på Bioenergis nyhetsbrev.
Skickar begäran
Jag godkänner att Bioenergi lagrar mina personuppgifter.
Läs mer om vår integritetspolicy