Skogsbaserade biodrivmedel en ledande fråga för Sverige

– För Sveaskog är det intressant att satsa på biodrivmedel eftersom det ger möjlighet att förädla både skogens och skogsindustrins restprodukter. Genom att använda den här biologiska, förnybara och klimatsmarta resursen vinner vi dessutom andra stora fördelar i form av minskad klimatpåverkan och ökad sysselsättning i glesbygden där råvaran tas fram, säger Jan Wintzell, chef för affärsutveckling och innovation hos Sveaskog.

I dagsläget används ungefär 9,5 miljoner kubikmeter drivmedel per år i Sverige. Av dem är cirka 7-8 miljoner kubikmeter fossila bränslen. De tekniska förutsättningarna för att börja tillverka biodrivmedel i större skala är goda – fram till nu har problemet främst handlat om att det inte funnits tydliga styrmedel och regelverk för att kunna göra de tunga investeringar som krävs. Men under nästa år förväntas ett nytt regelverk för biodrivmedel träda i kraft som innebär krav på minskad klimatpåverkan hos de drivmedel som säljs. Regelverket innehåller en reduktionsplikt som innebär en skyldighet för bränsledistributörer att minska utsläppen av växthusgaser från bensin eller dieselbränsle genom inblandning av biodrivmedel. De företag som inte uppnår satta mål får betala en hög avgift vilket snabbt förväntas öka efterfrågan på biodrivmedel.

– Fördelarna med att använda just skogsråvara för biodrivmedelsproduktion är att den tas från en resurs som är rikligt förekommande i Sverige – 70 procent av vårt land är täckt av skog där ett aktivt brukande skapat en tillväxt som är större än avverkningarna och där restprodukter från skogsbruket och skogsindustrin nu kan användas på ett sätt som skapar samhälls- och klimatnytta, säger Jan Wintzell.

Flera forskningsprojekt pågår
Vid Sunpine där Sveaskog är delägare framställs redan idag råtalldiesel baserad på tallolja, en restprodukt från massabruken. På köpet får man även andra högvärdiga produkter som harts.  En av de andra delägarna är Preem, som raffinerar rådieseln till färdig produkt. Tillsammans med dem tittar Sveaskog nu på möjligheterna att använda andra restprodukter från skogen för framställning av biodrivmedel. Några exempel på det är GROT, grenar och toppar som blir kvar vid avverkning, sågspån från sågverken och lignin som är en annan restprodukt från massabruken.

I maj startades en pilotanläggning hos forskningsinstitutet RISE ETC i Piteå och där deltar nu Sveaskog i ett pilotprojekt för att omvandla lignin till biodrivmedelsråvara. Förutom det deltar Sveaskog i forskningsprojekt som handlar om att omvandla sågspån och GROT till bioolja som sedan kan raffineras vidare till biodrivmedel. Jan Wintzell tror att en fullskalig anläggning kan vara på gång inom fem år.

– Som exempel har Setra Group fått 117 miljoner kronor i stöd för att bygga en fullskalig pyrolysoljeanläggning som kommer att stå klar om tre år, berättar Jan Wintzell och fortsätter:

– Vi söker hela tiden nya vägar för att ta fram de gröna molekyler som till att börja med främst kommer att användas för drivmedel. På sikt ser vi också stora möjligheter att öka uttagen av andra produkter som kemikalier, läkemedel och råvaror för functional foods, berättar Jan Wintzell.

Kan bli ledande på skogsbaserade biodrivmedel
Tack vare god tillgång på råvara, en storskalig och konkurrenskraftig skogsindustri, högkvalitativa forskningsplattformar och en stark petrokemisk industri med betydande raffineringskapacitet har Sverige goda förutsättningar att bli världsledande på biodrivmedel baserade på skogsråvara.

– Det är bra att vi i Sverige kan kliva fram och visa att det här är möjligt – inte bara tekniskt utan att det också är ett lönsamt sätt att bidra till klimatnyttan. För Sveriges del innebär det dessutom att vi kommer att kunna minska vårt importbehov av drivmedel och kanske till och med kan exportera, såväl produkter som teknologi och kompetens inom detta spännande område säger Jan Wintzell.