Annons Annons
Annons Annons

Dåligt för klimatet med granskog på dikade torvmarker

Dikade torvmarker i Sverige släpper ut ungefär lika mycket växthusgaser som biltrafiken. Bättre för klimatet vore att åter låta marken bli blöt och odla växter som klarar våta förhållanden. Plantering av sälg eller rörflen skulle dessutom även ge större ekonomiska förtjänster än nuvarande skogsbruk, visar en forskningsstudie från Göteborgs universitet.

Skogsbruk på dikade torvmarker är en stor källa till växthusgasutsläpp.

– Om vi slutar att rensa diken och istället dämmer upp vatten skulle nedbrytningen av markens torvlager minska betydligt, säger Åsa Kasimir, forskare vid institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet.

Tillsammans med forskarkollegor har hon undersökt hur en förändrad markanvändning påverkar balansen av växthusgasflöden i ekosystemen, från produktion av granskog till produktion av bioenergigrödor eller omställning till våtmark.

Forskningsstudien, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Global Change Biology, visar hur mycket det går att minska växthusgasutsläpp från den dikade torvmark som nu används för virkesproduktion.

– Vi har räknat ut att dikad näringsrik torvmark med skog, som utgör cirka två procent av Sveriges produktiva skogsmark, avger 16 miljoner ton koldioxid-ekvivalenter från nedbrytning av organiskt material i marken. Utsläppen från vägtrafiken är ungefär lika stora, 17 miljoner ton. Vår studie visar att marken måste göras blötare för att få ner utsläppen och att det då går att antingen odla bioenergigrödor på den eller låta den återgå till våtmark, säger Åsa Kasimir, forskare vid institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet.

Höjd vattennivå minskar torvens nedbrytning

Enligt forskningsstudien kan sälg och rörflen växa lika bra som gran även om marken görs blötare. Ju våtare marken är ju mindre torv bryts ner. Jämfört med gran minskar torvnedbrytningen med hälften om sälg odlas, med 75 procent om rörflen odlas och med 85 procent om skogsmark återställts till våtmark.

Studien visar att påverkan på klimatet blir minst om markvattennivån är på mellan tio och 20 cm djup, räknat från markytan.

Forskarna använde mätdata från forskningsstationen Skogaryd, mellan Uddevalla och Vänersborg, där granskog växer på dikad näringsrik torvmark, och beräknade med hjälp av en modell växthusgasbalanser i mark och vegetation över 80 år.

Miljövänligare och mer lönsamt att odla sälg och rörflen

Genom en ekonomisk kostnads-nyttoanalys över en skogsrotation på 80 år fann forskarna att med ett lågt koldioxidpris blir klimatkostnaden i samma storlek som markägarens förtjänst från skogen.

– Och om man bara ser till markägarens förtjänst så blir den dubbelt så stor från sälg och rörflen jämfört med granskog. Så även utan samhällets stöd borde det vara självklart att göra marken våt och odla bioenergigrödor, säger Åsa Kasimir.

Hennes slutsats är att det måste till en förändrad markanvändning på dränerad näringsrik torvmark.

– Nu när det finns mycket avverkningsmogen skog på dessa marker bör man inte återplantera skog utan göra marken blötare och välja en produktion eller naturtyp som är bättre hållbar och som inte förbrukar markens torv, säger Åsa Kasimir.

Asa Kasimir, foto, Ebba Klemedtsson

Asa Kasimir, foto, Ebba Klemedtsson

Vi använder oss av cookies. Läs mer