Annons Annons
Annons Annons

Kapplöpning mot tystare flismaskiner

Det är ett långsiktigt arbete att få till en förbättring av bullernivåerna och en klar konkurrensfördel med maskiner som har en låg ljudnivå. Bioenergi kontaktade Anders Andersson, produktionschef på Södra, för att höra mer om arbetet med att minska ljudnivåerna från produktion av skogsbränsle.

Det har blivit vanligare med närboende som störs av buller från flisning och krossning av biobränsle på terminaler eller vid värmeverk. Det är bakgrunden till Södras initiativ att samla aktörer i branschen för att diskutera åtgärder som kan minska buller från flismaskiner i drift.

Ett sätt att minska spridningen av buller från produktion av flis är att skärma av ljudet med en vedtrave.

Ett sätt att minska spridningen av buller från produktion av flis är att skärma av ljudet med en vedtrave.

Låg ljudnivå en konkurrensfördel

Det är en klar konkurrensfördel med flishuggar och krossar som har en låg ljudnivå.

– Vi har flera terminaler som är så känsliga för buller att vissa maskiner är portförbjudna eftersom de har för hög ljudnivå. Vi vill inte ta risken tvingas sluta flisa på terminalerna för att de boende i närheten blir störda, säger Anders Andersson.

Anders Andersson, produktionschef på Södra.

Anders Andersson, produktionschef på Södra.

Störningar vanligare i syd

Det är vanligare att närboende blir störda av buller i södra Sverige jämfört med längre norrut.

– Det beror på en kombination av att vi har högre befolkningstäthet och att vi har mer öppna landskap, en annan geografi här i söder, säger Anders Andersson.

Störst bekymmer med buller är det i slättlandskap där ljudet kan spridas flera kilometer vid vissa väderförhållanden. I ett mer kuperat landskap med mer skog dämpas ljudet. I ett grustag och en bergtäkt kan ljudet begränsas helt.

När vi tittar på att starta nya terminaler är geografin viktig. Ibland väljer vi att inte etablera en terminal med ett bra läge nära kunden, på grund av att läget är bullerkänsligt. Istället kan terminalen etableras längre bort med större transportavstånd och högre kostnader som följd, förklarar Anders Andersson.

Uppskattat möte

För ett år sedan arrangerade Södra en workshop på temat buller i samband med terminalflisning. På mötet deltog representanter för tillverkare som Jenz, Doppstadt, CBI och Vermeer Viking, en akustiker från Tyréns samt flera entreprenörer. Tillsynsmyndigheterna var inbjudna, men hade förhinder.

– En viktig effekt av mötet var att tillverkarna och entreprenörerna fick samma bild av läget. Vi diskuterade bland annat med tillverkarna om ändringar på maskinerna för att minska ljudnivåerna. Tillverkarna jobbar redan med detta och det finns med när nya modeller utvecklas. Generellt tar det omkring ett par år att genomföra en större förändring, från idé till verklighet, på en kross eller flishugg. Mötet var ett bra avstamp för fler aktiviteter och jag har planer på en uppföljning, säger Anders Andersson.

Medvetna entreprenörer

Faktorer som kan påverka ljudnivåer är vindriktning, bullervallar och val av maskiner. Ljudnivåerna kan skilja mellan skiv- och trumhuggar, om trumman är öppen eller täckt av en huva.

– Entreprenörerna är medvetna om att de behöver dra sitt strå till stacken. Södra har påverkat instruktionerna till entreprenörerna. De journalför alla körningar i loggbok sedan två år tillbaka. Om vi tar emot klagomål kan vi kontrollera om det var vi som varit där och flisat vid en viss tid eller om det var en annan aktör.

Rutiner för bullermätning

Södra har också tagit fram en ny rutin för hur ljudmätning ska ske. I fler fall mäter maskintillverkarna på ett sätt och kommunerna på ett annat, vilket gör det svårt att jämföra uppgifter om ljudnivåer. Vissa tillverkare uppger till och med ljudnivån utan material i maskinen.

– Vi gör en bullerutredning på alla maskiner vi tar in. Mätningarna görs av en oberoende part och håller den nivå som krävs för att vara underlag ansökan om miljötillstånd. En bullermätning tar omkring en dag att genomföra och kostar mellan 30 000 och 50 000 kronor beroende på omfattningen. Vi har i dag ett växande kartotek med data om ett antal maskiner och har en modell för hur olika maskiner beter sig. Vi kan till exempel jämföra flisning av hårda träslag som ek och bok med mjukare träslag som gran och ser att det kan det skilja ett par decibel i ljudnivå, säger Anders Anderson.

Bullerdämpande åtgärder

Södra har jobbat mycket med bullervallar och ljuddämpande avskärmningar. Fasta installationer, det vill säga stationära huggar eller krossar, har en lägre ljudnivå. Men det är oftast inte möjligt att bygga en fast flishugg eller kross på en terminal. Kontrakten om bränsleleveranser gäller normalt i två till tre år. Det är för kort tid för att ta risken att investera i en fast anläggning.

Kapplöpning om tystaste maskinen

Det är nu lite av en kapplöpning mellan maskintillverkare om vilken maskin som har den lägsta ljudnivån. Det är en klar konkurrensfördel att ha en låg ljudnivå men det räcker inte att påstå att en viss maskin är tystare än en annan.

– Jag har sagt till tillverkare att göra en riktig bullerutredning enligt de direktiv som vi tagit fram. Det kostar en slant, men de som utför bullermätningar är duktiga och mätresultaten blir jämförbara om mätningarna utförs enligt samma direktiv.

Ökad aktivitet kan störa

På en del terminaler har det skett förändringar som att antalet flisningstillfällen har ökat från en gång i månaden till två–tre gånger i veckan. Det är en stor skillnad och kan upplevas som en ökad störning, trots att ljudnivån är densamma och ligger inom gränserna.

Om en närboende klagar tillräckligt många gånger blir det till slut ett ärende för tillsynsmyndigheten, oberoende av om verksamheten bedrivs inom regelverket eller inte. Tillsynsmyndigheten är skyldig att agera och göra en tolkning av läget när det kommer in klagomål.

– Läget är sällan svart eller vitt och det är viktigt att tillsynsmyndigheten har insyn och förståelse för det arbete som görs för att minimera ljudnivåer vid flisning och krossning av skogsbränsle, säger Anders Andersson.

Denna artikeln publicerades först i Bioenergi nr 3-2018.

Vi använder oss av cookies. Läs mer