Annons Annons
Annons Annons

Den svenska skogen växer och tar upp mer växthusgaser än den släpper ut

I Sverige finns mycket skog. Så mycket att den täcker närmare två tredjedelar av landets yta. Skogen bidrar med en rad ekosystemtjänster och hjälper oss att nå målet om begränsad klimatpåverkan.

Den svenska skogen växer och tar upp mer växthusgaser än den släpper ut. Därför sägs skogen fungera som kolsänka. Dessutom bidrar skogen med förnyelsebara råvaror som kan ersätta fossila bränslen och material. På så sätt ger skogen alltså ytterligare en betydande minskning av utsläppen av växthusgaser.

För att skogen ska fortsätta att leverera nyttigheter är det även viktigt att anpassa skogen till ett förändrat klimat som kan innebära både ökad tillväxt och ökad risk för skador. Biologisk mångfald, exempelvis genetisk variation hos skogsträden, kan bidra till bättre anpassade skogsekosystem.

I den svenska skogen har kolförråden ökat framförallt i levande träd och växter (biomassa), jordar (mineraljord), döda träd och växter (dött organiskt material) och träprodukter. Det innebär att skogen har tagit upp en stor del koldioxid ur atmosfären.

I den svenska skogen har kolförråden ökat framförallt i levande träd och växter (biomassa), jordar (mineraljord), döda träd och växter (dött organiskt material) och träprodukter. Det innebär att skogen har tagit upp en stor del koldioxid ur atmosfären.

Koldioxid binds in i de växande träden i skogen

Sedan början av 1900-talet har skogens volyminnehåll av ved och produktionen av virke nästan fördubblats. Detta är mycket tack vare förbättrad skogsskötsel som gjort att skogen växer bättre och tätare, liksom växtförädling som förbättrat plantmaterialet. Varje år avverkas mindre än vad skogen växer.

Utsläpp och upptag av växthusgaser i skogen

Figuren visar utsläpp och upptag av växthusgaser i skogen. Källa: Naturvårdsverket
Den växande skogen tar upp kol via fotosyntesen. Samtidigt släpper skogen ut kol genom trädens och markens andning. Kol släpps även ut när träden avverkas eller dör av andra anledningar och biomassan bryts ned eller bränns. Marken tillförs kol genom att döda träd- och växtdelar bryts ner och lagras in i marken. Samtidigt försvinner en del kol via markens andning och med regnvatten ut i sjöar och vattendrag. Dessutom lagras kol i produkter från avverkade träd under kortare eller längre tid beroende på vad träprodukterna används till.

I den svenska skogen har kolförråden ökat framförallt i levande träd och växter (biomassa), jordar (mineraljord), döda träd och växter (dött organiskt material) och träprodukter. Det innebär att skogen har tagit upp en stor del koldioxid ur atmosfären. Däremot är till exempel dikade torvmarker ofta en källa till växthusgaser. I ett längre tidsperspektiv kommer kolförråden i levande träd och växter att stabiliseras eftersom det inte får plats obegränsat med levande träd i en skog.

Med ett hållbart skogsbruk där det sker en kontinuerlig återplantering och där man tar hänsyn till markens kolförråd och långsiktiga produktionsförmåga, kan skogen fortsätta att avverkas om och om igen utan att det sker någon nettoförlust av kol över ett längre tidsperspektiv. Skydd och restaurering av torvmarker kan bidra till ett större kolförråd genom minskade utsläpp.

Skogen ger förnybara råvaror

Skogens träd kan användas som råvara och ersätta material som betong, stål och plast som har större klimatpåverkan. Restprodukter från avverkade träd spelar även en viktig roll genom att ge råvaror för bioenergiproduktion som kan ersätta fossila bränslen.

Figuren visar produkter från svensk skog från år 1990 till år 2015. Källa: Skogsstyrelsen

Dubbel klimatnytta

Koldioxidutsläpp från förbränning av bioenergi antas vara noll och redovisas där förbränningen sker. När träprodukter ersätter andra byggmaterial blir klimatnyttan dubbel eftersom utsläppsintensiva processer kan fasas ut samtidigt som kol binds in i det som byggs. Om till exempel användningen av trä skulle öka när flervåningshus och broar byggs skulle det minska utsläppen från tillverkning av metallförstärkt betong.

Källa, Naturvårdsverket 2018-11-29

 

Vi använder oss av cookies. Läs mer