Skogsbruk på torvmark ifrågasätts mer och mer av internationella miljöorganisationer och vissa forskare, även i Sverige. Orsaken är att dränerade torvmarker för skogsbruk och jordbruk orsakar stora utsläpp av koldioxid.

Detta är känt sedan länge men uppmärksammas alltmer. Den åsikt som ofta framförs är att skogsbruk på dränerad torvmark ska upphöra och istället ska diken i torvmarken dämmas (återvätning) för att odla vass, rörflen med mera eller återställas till myr och kärr. Spelar detta någon roll? Ja, det rör sig troligen om drygt två miljoner ha produktiv skogsmark i Sverige. Det är nästan tio procent av landets produktiva skogsmarksareal.
Branschföreningen Svensk Torv har forskning som visar att växthusgasutsläppen från dränerade torvmarker är mycket stora. I Sverige släpper dränerade torvmarker ut mer koldioxid än vad trafiken gör varje år. Med stöd av forskning är vårt budskap att denna torv som oxiderar bort av sig själv, till ingen nytta, istället bör användas för energi, odling och strö till djur. Det finns tillräckligt med torv på de dränerade torvmarkerna, som i dag är produktiv skogsmark, för att ersätta all olja som förbrukas i Sverige under 50 till 100 år. Vi vill att torven efter slutavverkningen skördas och används, vilket tar cirka 20 år. Därefter kan fortsatt skogsbruk bedrivas på marken. I vissa fall kan nya sjöar anläggas om målet är att skapa områden med hög biologisk mångfald.
Ser vi ekonomiskt på de olika alternativen skulle utvinning av torven kunna ge markägarna mycket stora, nya inkomster, för att inte tala om skapandet av antalet nya arbetstillfällen i glesbygd. Klimatvinsten blir omedelbar genom att vi på kort tid kan upphöra med import av fossil olja och ersätta den med torv från dessa dränerade, skogsklädda torvmarker. I och med att torven tas bort minskar också koldioxidutsläppen från dessa marker.
Alternativet med återvätning av torvmark innebär stora kostnader för själva utförandet. Vem som ska betala för detta är oklart. Oavsett hur kostnaden ska regleras, kommer markägarna i dessa fall att drabbas av att produktiv skogsmark förstörs. Skogsindustrin kommer att påverkas av att råvarubasen blir mindre.
Det är dags att torvbranschen, skogsägarna och skogsindustrin samarbetar i frågan om dränerade skogsklädda torvmarker. Om denna mark ses som en resurs som kan användas på ett allsidigt sätt, innebär det stora vinster både för klimatet och för skogs- och torvbranschen.
Claes Rülcker, vd, Branschföreningen Svensk Torv,
Tel 070-240 33 15, claes.rulcker@svensktorv.se
Denna text publicerades först i Bioenergi nr 5-2016