Energimyndigheten satsar tillsammans med universitet och näringsliv 110 miljoner kronor på snabbväxande lövträd. En satsning som kan ge ett bättre biobränsle.
Ett fel inträffade
På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till och mer information.
Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.
Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa hela artikeln?
- Magasinet Bioenergi med sex nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
- E-tidningen Bioenergi med sex nummer per år
- Mycket mer ...
– Det har potential att vara mer lätteldat än konventionell grot, säger Marcus Öhman, professor vid Luleå tekniska universitet.
I dag är det i stort sett bara två trädslag som gäller i skogen, tall i norra Sverige och gran i södra Sverige. Den självföryngrade björken är med i matchen i början, men sedan är bara tio procent av virkesförrådet när diametern är över tio centimeter.
Förhoppningen är nu att björk, poppel och asp ska bli ett naturligt alternativ till gran och tall i svenskt skogsbruk. Alla tre snabbväxande trädslag med en omloppstid på runt 30 år. Av allt att döma blir det framför allt förädlad björk som kommer att stort i framtiden.
”Nästan ett nytt trädslag”
Eftersom björken blommar varje år och forskarna har fått nya metoder att på kort tid identifiera de bästa träden för vidare förädling, kan vi inom bara 20–30 år ha björkar som växer 50 procent bättre och har betydligt högre kvalité i dag.
– Man kan nästan tala om ett nytt trädslag, med liknande eller bättre tillväxt än för gran och tall, säger professor Urban Nilsson, vid Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap på SLU och som ska leda projektet Trees For Me.
Energi av resterna
Trees for me (TFM) är ett kompetenscentrum om produktion och förädling av de snabbväxande lövträden björk, asp, poppel och hybridasp till energi och andra produkter. Energimyndigheten har beviljat 38 miljoner kronor i stöd.
Fakta
Trees for me
Energimyndigheten finansierar elva kompetenscentrum som ska bygga upp bygga upp kunskap och kompetens som accelererar omställningen bort från fossilsamhället och stärker Sveriges konkurrenskraft.
Energimyndighetens stöd på 600 miljoner kronor utgör en tredjedel av finansieringen och växlas upp av lika stora delar från lärosäten och forskningsinstitut respektive näringsliv och offentliga organisationer.
Budget Trees for me
Lövkompetenscentrumet Trees for me, får totalt en budget på 113 miljoner kronor. Det leds av SLU men också forskare från universiteten i Luleå, Umeå och Uppsala samt Skogforsk ingår.
Totalt är 50 olika organisationer och företag är med och delfinansierar forskningsprojektet. Det är allt från mindre naturvårdsföreningar till stora organisationer och företag, däribland skogsbolagen.
Men även om Energimyndigheten är den största finansiären är inte tanken att biomassan från lövträden i första hand ska bli bioenergi. Både massabruken och sågverken ska ta in mer lövvirke, och sedan kan resterna användas till energi.
– Det är inte för att elda direkt som vi satsar på det. En ökad och diversifierad tillgång på skogsbaserad biomassan ska i förlängningen leda till en ökad mängd skogsbaserade bränslen från olika skogsbaserade restströmmar, säger Kalle Svensson, ansvarig handläggare för Trees for me.
Löv på nedlagd åker
Men förutom björk har även poppel och hybridasp potential, särskilt på nedlagd åkermark. Från 1950-talet och framåt har över en och en halv miljon hektar jordbruksmark, åker och bete, försvunnit i Sverige.
En stor andel har planterats med gran. Den gran som överlevde etableringen blev i många fall högproducerande med hyfsad kvalitet. Granåkrarna har levererat.
När det nu är dags att avverka granen kan det dock vara en bra idé att byta till lövträd. Även om granen växt bra är det inte säkert att den växer lika bra under nästa omloppstid. Granen kan få svårt att klara sig på de nedlagda jordbruksmarkerna med tanke på rotröta, storm och barkborre.
Plantager på jordbruksmark
– Jag tror på poppel, men även de andra lövträden bör vara bra alternativ till gran. Hybridasp vet vi växer väldigt bra och den förädlade björken är något helt annat än oförädlad björk, säger lektorn Henrik Böhlenius, som på Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap har asp- och poppelodling som forskningsområde.
– Inom en någorlunda nära framtid tror jag vi kommer att få se tusentals hektar planterad lövskog. Löv ska gå från nästan ingenting till att vara ett signifikant komplement till gran och tall, säger Urban Nilsson.
– Som ett komplement till skogsbruket kan man också tänka sig plantager på jordbruksmark med snabbväxande lövträd som binder koldioxid och som sedan avverkas och blir till biodrivmedel, material, el och värme, säger Marcus Öhman.
Lövflis med nya egenskaper
Mer lövskog i Sverige kommer att påverka innehållet i biobränslet. Det kommer troligen att bli mer lövflis och mer stamvedsflis. Flis från björk, poppel och hybridasp har andra egenskaper än flis från gran och tall. Och stamvedsflis skiljer sig från grotflis.
Inom projektet Trees for me kommer forskare vid Luleå tekniska universitet bland annat att titta närmare på de snabbväxande lövträdens egenskaper vid förbränning, förgasning och pyrolys.
Hur det blir med aska, korrosion, beläggningar och vilka specifika förgasnings- och pyrolysgenskaper de nya sortimenten har är något som är intressant att veta till exempel vid biokolsproduktion.
– Det är smådetaljer vi tittar på, men ack så viktiga om man ska ha en bra och effektiv omvandling, säger Marcus Öhman, som tror att snabbväxande lövträd kommer att vara en bra råvara.
Bra för drivmedel
– Känslan jag har är att det är en bra råvara för till exempel drivmedel, där man gärna vill ha lite mindre bekymmersamt bränsle in till sina omvandlingsprocesser.
De nya trädbränslesortimenten ska bland annat proveldas hos Harads Arctic Heats anläggning i Harads i Boden, som även gör biokol. I Skellefteå krafts större kraftvärmeverk i Lycksele kommer man också att elda ganska stora mängder av de olika snabbväxande lövträden.
– Jag tror att det här kan ha ganska stor betydelse i framtiden för svensk bioenergi, säger Marcus Öhman.