Om det går utmärkt att koka sylt och mos med biobränsle, så går det naturligtvis också att använda biobränsle i ett sockerbruk. Man kan undra varför inte Nordic Sugar för länge sedan sett om sitt hus och ersatt sin naturgaspanna på Örtofta sockerbruk med en biobränslepanna. Varningssignalerna för gasanvändare har varit många, långt före Ukrainakrisen.
Vid ”fruktmoset” (Bob/Orkla) i Kumla har man nyligen installerat en biobränsleanläggning som tagit över från den gas man tidigare använt. Pellets istället för gasol.
Dagens Nyheter hade häromdagen en artikel om de företag som nu drabbas av höga energipriser i södra Sverige. Artikeln handlar om företag som fått mångdubbelt högre pris på den el och den gas som används för produktionen.
När det gäller elanvändning förstår man chocken när elpriset plötsligt klättrat till nivåer som man inte sett någonsin tillförne. Men när det gäller gasen borde företagen ha insett att de inte i längden kan vara beroende av detta fossila bränsle. Två av de företag som DN berättar om är stora användare av naturgas, fossil gas.
Sveriges enda sockerbruk
Nordic Sugars sockerbruk i Örtofta mellan Lund och Eslöv är numera Sveriges enda sockerbruk. När gaspriset har stigit har företaget bestämt sig för att transportera 15 procent av sockerbetsskörden till Danmark för att raffinera sockret där. De danska sockerbruken använder olja och oljepriset är lägre än gaspriset, som tiodubblats på ett år.
Dessutom får man inga garantier för att få tillräckligt med gas. Det handlar om pengar, men för klimatet är det sannolikt en sämre lösning eftersom oljan släpper ut mer koldioxid än gasen per energienhet. Därtill utsläppen från de längre transporterna.
Röda signaler
Örtoftaverket är en av de svenska livsmedelsindustrier som ingår i den europeiska utsläppshandeln ETS. Faktiskt den som har mest utsläppsrätter. Enligt Naturvårdsverkets statistik för 2021 släppte sockerbruket ut 106 212 ton koldioxid, men hade bara utsläppsrätter för 76 433 ton, och måste alltså betala för 29 779 utsläppsrätter. Med dagens pris på utsläppsrätter, kring 80 euro per ton, kostar 30 000 utsläppsrätter 24 miljoner kronor.
Priset på utsläppsrätter har ökat under flera år genom att systemet skärpts. Priset började stiga redan 2018, från fem euro per ton till mellan 25 och 30 euro per ton. Från föregående höst började utsläppsrättspriset klättra upp mot dagens nivå kring 80 – 90 euro per ton.
Höga naturgaspriser
Det är inte bara utsläppsrätterna som stigit i pris. Naturgaspriset och oljepriset började stiga redan tidigt hösten 2021, långt före Ukraina-invasionen.
Kriget har förstärkt uppgången och nu efter sommaren är det särskilt gaspriset som slår hårt, samtidigt som oljepriset fallit tillbaka en del.
Planering för framtiden
Borde Nordic Sugar ha förutsett den här dramatiska utvecklingen och sett om sitt hus tidigare?
Det är förstås inte självklart även om hela livsmedelsbranschen sedan flera år är inne i en klimatomställning driven av högre energipriser, högre koldioxidskatt, dyrare utsläppsrätter och statliga stöd…
Läs hela blogginlägget här.