Under Almedalsveckan lanserade Söderenergi ett nytt verifikat med namnet 2 MEND-IX. Syftet med verifikatet är att erbjuda avfallsaktörer ett partnerskap för ökad spårbarhet och transparens i avfallsströmmarna. Verifikatet ska också ge användarna ett viktigt skydd mot att sammanblandas med en organiserad kriminalitet som smugglar och dumpar avfall. Verifikatet kommer troligen att börja användas under 2020.
– Vi ser nya problem i avfallsströmmarna. Världsbankens prognos talar om en global ökning från 2,1 miljarder ton avfall till 3,4 miljarder ton år 2050. Detta innebär en enorm global påfrestning. Fjärrvärmen är och har länge varit en lösning för att minska avfall och producera energi. Vi kommer att behövas mer än någonsin. Samtidigt växer, enligt Interpol, den illegala handeln med avfall sig nu större än narkotikahandeln. Om vi inte utvecklar spårbarhet kan våra förbränningsanläggningar bli intressanta mål, sa Karin Medin, vd på Söderenergi, i samband med att 2 MEND-IX lanserades.

Oro för mellanlagring
Söderenergi ser också riskerna med att svensk miljölagstiftning tillåter mellanlagring av avfall på exempelvis åkermark. I dag kan företag mot betalning samla in och få mellanlagra avfall över en treårsperiod. Oron tycks delas av kommuner och närboende.
– Vår uppfattning är att detta sker okontrollerat och blir till ett miljöproblem för kommuner, grannar och slutligen för oss fjärrvärmebolag. Att det är lagligt är ingen garanti för att lagen är bra. Vi noterar i media att det lagrade avfallet läcker och att det uppstår bränder. Om vi inte är tydliga i vår uppfattning är risken stor att vi utmålas som ett problem om vi vägrar ta emot avfallet, vilket vi med stor sannolikhet kommer att göra. Vi kräver spårbarhet, betonade Karin Medin.
Digitaliseringens baksida
Ett tredje område som kräver ökad medvetenhet och spårbarhet är den växande internethandeln. Konsumenter beställer i dag produkter från hela världen. Flera av dessa kan innehålla gifter och tungmetaller om de beställs utanför Europa.
– Vi ser digitaliseringens baksida i våra askor. Vi stoppar årligen cirka 100 ton tungmetaller från att cirkulera vidare i samhället. Men miljö- och hälsofarliga ämnen ska stoppas redan i producentledet. Utan kunskap är risken stor att vi konsumenter importerar farligt internetavfall när vi exempelvis köper barnleksaker och elektronik utanför Europa. Med 2 MEND-IX kan vi redovisa brister och driva opinion mot ohållbara producenter, menade Karin.
Verifikatet som ger transparens
2 MEND-IX har utvecklats för att ge svar på vad avfallet innehåller, hur mycket energi det skapar, hur mycket koldioxidutsläpp som undviks, hur askan tas om hand och vilka miljö- och samhällsekonomiska vinster som uppstår när återvinningsföretag erhåller verifikatet.
– Vi erbjuder partnerskap i avfallstrappan. Ingen kan ensam utvecklas hållbart. 2 MEND-IX bygger på den grundläggande värderingen att vilja göra varandra bättre på en omogen avfallsmarknad. Jag hoppas att verifikatet efterfrågas och bidrar till att fjärrvärmebranschen blir en viktig och relevant partner för hållbar utveckling. Vi behöver mindre avfall och mer energi på jorden, sa Karin Medin.
Verifikatet kan börja användas under 2020
Jan Steinle, bränslechef på Söderenergi har arbetat med att utveckla ett it-stöd för 2 MEND-IX. Först byggdes systemet för Söderenergi sedan har det utvecklats och anpassats för att fungera för flera energibolag. Under nästa år kan det vara klart att börja användas.

– Fördelen med verifikatet och it-verktyget är att i stället för att bara prata om ton, pris och leveransvillkor så kan vi nu diskutera nyttorna och kan åskådliggöra det här i realtid, förklarar Jan Steinle.
Nyttan i realtid
Söderenergi har tagit fram en app som är laddad med tekniska data för varje pannanläggning. När sedan data lagts in om de bränslen som kommer att användas, till exempel avfallsträ, kan nyttorna visas i realtid.
Vi vill få till en dialog mellan leverantör och kund. De som har levererat bränslet kan föra informationen vidare till nästa led i leveranskedjan och visa på vilka nyttor som har kommit ut från användningen av avfallet. En kommun kan få ett kvitto på vad som händer med det avfall som har tagits omhand, förklarar Jan Steinle.
Provtagning viktig
För att det ska fungera krävs en viss bakgrundsinfo om bränslet som kan bygga på provtagning. En utmaning är de anläggningar för sopförbränning som har en bränslemottagning i bunker. De måste utveckla provtagningsmetoden för att få kontroll på vad bränsleflödet innehåller.
Metodbeskrivning
Det finns en tydlig metodbeskrivning av vad som krävs för att kunna uppnå olika nivåer i verifikatet. Varje energibolag får gå igenom hur situationen ser ut i dag och vad som krävs för att kunna uppnå respektive steg och bli godkända för verifikatet.
Kommunala energibolag går före
Söderenergi har samlat en grupp med åtta kommunala energibolag som är intresserade av att använda 2 MEND-IX. Närmast jobbar Söderenergi vidare tillsammans med Borlänge Energi, Sysav, Mälarenergi, Tekniska Verken i Linköping, Umeå Energi och Öresundskraft.
– Den första versionen av it-verktyget var anpassad för oss själva. Men vi insåg att om det ska hända något måste vi gå fram bredare som bransch. Det senaste året har vi anpassat it-verktyget till de andra energibolagen. Vi fortsätter under hösten och är inne i en läroprocess där vi har en hel del kvar att lära oss, säger Jan Steinle.
Verifikatet kommer troligen att börja användas under 2020.
Men vi är ödmjuka inför att det krävs en hel del arbete. Det är inte bara att rusa iväg. De största utmaningarna är att det krävs resurser och kompetens på varje energibolag, det krävs provtagningssystem och det kan krävas någon organisation som hjälper till och stödjer bolagen i detta, säger Jan Steinle.
Olika intresse från återvinningsbolag
Intresset från återvinningsbolagen skiljer sig åt. De som är insatta reagerar på ett sätt och de som inte är lika insatta på ett annat sätt.
– Det här kan bli viktigare än pengar, med verifikatet kommer vi att vinna upphandlingar, sa en leverantör i Frankrike. Andra ser en ökad kostnad i första hand och är mer frågande till vilken nytta detta ger, säger Jan Steinle.
Denna krönika finns även att läsa i Bioenergi nr 4 – 2019 som går att läsa som e-tidning här