Växtligheten har stått still i torkan men nu blir det full fart på tillväxten igen. Även om den mesta av växternas tillväxt sker under maj och juni, så innebär de här sommarregnen flera miljoner ton extra koldioxidupptag i Sverige, skriver Gustav Melin, vd för Svebio.
Utöver den koldioxid som tas upp på åkermark, parker och impediment, tar den svenska skogen upp 160 miljoner ton per år och av det skördas trefjärdedelar.
Lagret av koldioxid i skogen (i form av kolatomer inlagrat i trä) ökar alltså med ungefär 38 miljoner ton per år. Skogens upptag kompenserar därmed nästan helt för Sveriges fossila koldioxidutsläpp som är 46 miljoner ton per år.
Men att skogen skördas betyder inte att den används, av de 120 miljoner ton som skördas får motsvarande 50 miljoner ton koldioxid ligga kvar och multna i skogen till liten nytta.
Vi skulle klara den biologiska mångfalden även om vi använde lite mer än en tredjedel av allt som lämnas kvar. Totalt kan vi årligen använda minst 60 TWh ytterligare bioenergi från svensk skog, varje år. Det är mer energi än vi använder från Sveriges kärnkraft.
Positiva trender i skogen
Det här faktumet om skogens upptag och kontinuerliga inlagring av kol är inte så uppmärksammat i Sverige. Istället påstår många att det svenska skogsbruket skadar både klimatet och den biologiska mångfalden.
Och visst finns det enskilda markägare som brukar sin skog på ett ohållbart sätt men de är i minoritet. Den propaganda som miljörörelsen och Dagens Nyheter publicerar ger en skev bild av verkligheten. Den har knappast som syfte att förbättra klimatet utan syftar att ge miljörörelsen större inflytande och makt över skogspolitiken.
I själva verket finner jag det svårt att hitta data eller trender som pekar på att vi har utdöende arter i den svenska skogen. Om någon känner till sådan data, skulle jag gärna ta del av dem.
Tvärtom är de flesta trender positiva sedan den nya skogslagen infördes omkring 1994, som lämnade mer död ved och orörd skog. Problemen kring biologisk mångfald finns snarare i att vi har allt mindre hagmark och betande djur.
Bioenergi löser klimatfrågan
Trots de många positiva trenderna håller bioenergibranschen på att förlora samhällsdebatten om skog och den bioenergi som ger värme, el och drivmedel utan några egentliga negativa konsekvenser.
Tvärtom löser bioenergi klimatfrågan, skapar arbetstillfällen och kan leverera energi när folk behöver den och till låg kostnad. Trots att mängderna potentiellt biobränsle bara ökar i skogen är den genomgående uppfattningen att biomassan är begränsad.
Detta trots att det faktiskt i huvudsak är uteblivna investeringar i utrustning för att ta fram energi ur skogsavfall som saknas. Det finns outnyttjade resurser i form av avverkningsrester, ogallrade bestånd, och diken och hagar som växer igen.
Dags att förnya kommunikationsstrategin?
Många av oss inser att bioenergibranschen har problem med hur vi beskrivs i media. Gång på gång repeteras uppgifter om koldioxidutsläpp från bioenergi som inte alls stämmer med hur FN räknar utsläpp.
Regeringsföreträdarnas kunskap om Sveriges största energislag verkar inte på något vis vara bättre än allmänhetens. Vad kan bioenergibranschen göra för att förändra situationen.
Min sommarönskan till er som leder eller arbetar på ett bioenergiföretag är att ni ska reflektera över hur ert företag bättre kan bidra när det gäller att utbilda samhället om den nytta ni gör med hjälp av bioenergi. Att vara försiktig och avstå från debatt eller att bara säga att vi använder restprodukter och avfall har inte varit framgångsrikt.
Kan vi göra på ett annat sätt?
Den militanta miljörörelsen kan vi aldrig omvända men den absoluta majoriteten av allmänheten kommer att tycka att vi gör bra saker. Bara vi förklarar vad vi gör och berättar varför det är bra.
Varje människa och djur är en levande förbränningsmotor. Det är ingen fördel för klimatet att förbjuda förbränningsmotorer, däremot är det klokt att på sikt förbjuda fossila utsläpp.
Kan er kommunikationsavdelning hjälpa ert företag att expandera affären och att argumentera för en större volym hållbara bränslen, istället för att vara försiktiga och begränsa de volymer av råvaror ni kan arbeta med?
Till sist – två lästips
Svebios Kjell Andersson skrev 2021, inför förhandlingarna om Förnybarhetsdirektiv III, en rapport om stamved. Där förklarar han varför det är rätt att använda stamved för energi. Whole Trees, Why there should be no restrictions for using “Whole Trees” for energy.
Fem forskare med Göran Berndes i spetsen skrev 2021 en debattartikel om att Skydda Skogen och DN med flera räknar fel om de svenska koldioxidutsläppen.
Nu tar vi sommarledigt men vi återkommer i höst med nya tag! Själv slutar jag på Svebio den 14 juli, men kommer åter för att delta på Svebio Fuel Market Day den 6 september. Dagen avslutas med mingel och min avtackning och att vi önskar nya vd Anna Törner välkommen! Vi hoppas att du kommer då!
Med detta vill jag önska alla en fantastisk sommar. Bioenergins position i samhället är trots allt stark och ökar både i Sverige och internationellt. Skälet är att bioenergi i många tillämpningar är den mest effektiva och lönsamma lösningen och att bioenergi fungerar, Bioenergy Works!