St1 beslutade i september att bygga en ny anläggning i Göteborg för att producera 200 000 ton biodrivmedel med start första kvartalet 2022. St1 har planer på ytterligare en anläggning för 400 000 ton biodrivmedel per år med start om cirka fem år.
De två produktionsanläggningarna kan ge en total kapacitet på omkring 600 000 ton biodrivmedel från omkring 2025. Det motsvarar ungefär 6 TWh energi eller nästan tre gånger behovet för inrikesflyget. Idag producerar St1 cirka 5000 kubikmeter bioetanol i Göteborg. Dessutom använder företaget cirka fyra miljoner ton fossil råolja i raffinaderiet för att producera huvudsakligen bensin, diesel och jetbränsle. Slutprodukterna säljs till största delen Sverige, Norge och Finland.
Från oljebolag till energibolag
St1 vill inte bli kallade oljebolag eller bensinbolag och är engagerade i en lång rad aktiviteter som ska göra att St1s verksamhet på sikt blir klimatneutral och att företaget förtjänar att kallas för energibolag. St1 arbetar med till exempel trädplantering i norra Afrika, infångning av koldioxid och användning för att göra nya drivmedel i Finland och Sverige, djuphållsborrning för geotermi i Finland och Sverige, etanolproduktion från restprodukter och cellulosa i Finland och Sverige.
De flesta av dessa projekt är intressanta och spännande, men befinner sig i pilotfas eller småskalig produktion. Den investering som gör stor skillnad om bara drygt två år är utbyggnaden av biodrivmedelsproduktionen vid raffinaderiet i Göteborg.
Kan tillverka 200 000 ton biojet
Investeringen som nu genomförs är första steget av två. Anläggningen blir en fristående enhet jämte raffinaderiet, men sammankopplad med viss infrastruktur för återvinning av värme. Råvaran kommer att vara till exempel tallolja och använd frityrolja (UCO).
– Vi tittar också på andra råvaror. Vilka det blir beror på vad som kommer att vara tillåtet enligt EUs förnybartdirektivet, REDII. Vi bygger för en flexibel produktion och kommer att kunna göra 200 000 ton HVO-diesel eller 200 000 ton biojetbränsle. Mest troligt är att vi kommer att göra hälften av varje. Det beror på vilken råvara vi får tag på och vilken efterfrågan som finns, säger Per-Arne Karlsson på St1. Anläggningen ger också en ström av nafta som kommer att tas tillvara för inblandning i bensin. Avtal om råvaruleveranser väntas blir klara under första halvan av 2020.
Investerar två miljarder
St1 fattade i september beslut om att investera 1,6 miljarder kronor i den nya anläggningen. Företaget har tidigare investerat 400 miljoner för att bygga en vätgasanläggning för den vätgas som behövs i processen. Uppdraget att bygga anläggningen gick till Honeywell UOP. För projektledning har St1 anlitat Pöyry.
– Vi valde teknologi från Honeywell UOP eftersom den har använts i flera anläggningar med liknande förutsättningar som vi kommer att ha.
Komplementprodukter till fossila bränslen
– Den övergripande bakgrunden till beslutet är att St1 måste ställa om raffinaderiet för att inte riskera att bli sittande med en Svarte Petter om 15 år. Omställningen sker på två sätt, dels genom att efterhand försörja raffinaderiet med bioråolja istället för fossil råolja. Det är en långsiktig process. Det andra sättet är att bygga anläggningar för produktion av komplementprodukter till raffinaderiet. Det är det vi gör nu för att öka andelen biodrivmedel som kan blandas in i de fossila bränslena.
Steg två för ökad produktion
– När den nya anläggningen för 200 000 ton biodrivmedel är i drift 2022 vill vi ta nästa steg ganska snabbt. I steg två vill vi göra ytterligare 400 000 ton biodrivmedel. I steg två kan en annan råvara och teknik komma att användas. Om vi vill utgå från fast biomassa som råvara finns det andra tekniker som passar bättre än den vi har valt i första steget som är vald för fetter och oljor, förklarar Per-Arne Karlsson.
Steg två kan starta 2025
När den andra anläggningen kan bli klar beror på hur det går med steg ett, hur snabbt tillståndsprocessen går för steg två samt tillgång på råvara och finansiering, tidigaste start är omkring 2025.
Denna text publicerades först i Bioenergi nr 6-2019 som finns att läsa som e-tidning här