Samtidigt som Europa befinner sig mitt i den värsta energikrisen sedan 1970-talet pågår det i Bryssel en debatt om den kommande revideringen av EU:s förnybarhetsdirektiv. Förnybarhetsdirektivet innehåller bland annat regler för vilka bränslen som klassas som just förnybara eller inte. Nu driver tyvärr vissa EU-politiker en linje som på sikt riskerar att öka Europas beroende av importerad energi.
EU-parlamentet har nämligen föreslagit att energiproduktion av grenar & toppar (GROT) inte längre ska klassas som förnybar om det plockas ut direkt från skogen i samband med avverkning. Idag samlas denna resurs upp av många skogsbolag i samband med avverkning för att bli bränsle för el-och värmeproduktion. Det handlar emellertid bara om mindre än 10 % av den GROT som skogsbruket resulterar i, dvs ett ganska litet uttag. Resten ligger kvar i skogen där den efterhand ruttnar och avger koldioxid till ingen nytta.
Det handlar alltså om restströmmar från en verksamhet som ändå kommer bedrivas (för vi vill ju bygga mer i trä) som nu riskerar att inte kunna nyttiggöras effektivt. För om förnybarhetsklassningen försvinner får det stor påverkan på en rad andra regelverk, till exempel dagens befrielse från att behöva köpa in utsläppsrätter för produktionen. På sikt skulle det bli omöjligt att använda GROT som bränsle vilket idag står för ungefär en tredjedel av den biomassa som används i svensk kraft-, och fjärrvärme.
Sverige har ett stort behov av värme vintertid och tack vare att svenska kraftvärmeverk i huvudsak kan eldas med just restströmmar från skogsindustri har vi undvikit att gå i den fossilgasfälla som många europeiska länder nu sitter fast i. Minskad användning av GROT som bränsle riskerar på marginalen att ersättas med fossila bränslen i det nordeuropeiska elsystemet.
I stället för att minska användningen av Svensk GROT som bränsle borde den öka. De närmare 150 TWh idag som lämnas kvar i skogen skulle kunna ge ett avsevärt bidrag till Europas energiförsörjning och minska beroendet av ryska importerad fossilgas. I Sverige bedrivs ett aktivt skogsbruk och sedan början av 1900-talet har det inkluderat krav på återplanering vid avverkning. En brukad skog är en växande skog vilket har gjort att svensk skogsareal över tiden ökat snarare än minskat. Därmed också skogens förmåga att binda koldioxid. Tillvaratagande av GROT är en viktig komponent i den kolcykel som är svenskt skogsbruk.
I skrivande stund pågår förhandlingar mellan EU-parlamentet, EU-kommissionen och Rådet i frågan. Drivande för att låta grenar och toppar ligga kvar i skogen är främst medlemsstater som inte själva har något aktivt skogsbruk. Därför är det oerhört viktigt att Sveriges representanter i förhandlingarna står upp för denna resurs och lyckas förklara för våra europeiska grannar vilka konsekvenser en omklassning skulle få för europeisk energiförsörjning. Annars riskerar vi att behöva hitta alternativa uppvärmningsformer för stora delar av det svenska fastighetsbeståndet.
Källa: Tekniska Verken