KTH och IVL ska undersöka förutsättningarna för en nordisk marknad för bio-CCS. Syftet är att underlätta för en snabbare etablering och ta vara på den potential för storskalig bio-CCS som finns i Norden.
– Vi kommer behöva mycket stora mängder bio-CSS för att klara klimatmålen i Parisavtalet, det är till och med inräknat i de åtgärdsscenarier som FN:s klimatpanel IPCC har tagit fram för 1,5-gradersmålet, säger Kenneth Möllersten, forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet i ett pressmeddelande.
Avskiljning och geologisk lagring av biogen koldioxid, så kallad bio-CCS, är en av de mest diskuterade teknologierna för negativa utsläpp. I Sverige skulle tekniken kunna tillämpas i första hand på massabruk och kraftvärmeverk. De sammanlagda utsläppen av biogen koldioxid från anläggningar i Sverige och Finland med årliga utsläpp över 300 000 ton uppgår till cirka 45 miljoner ton.
– Förutsättningarna för att implementera storskaliga negativa utsläpp via bio-CCS i de nordiska länderna är unika. Sverige och Finland har större potential för negativa utsläpp än vi behöver för våra egna nettonollmål, säger Kenneth Möllersten.
Stora industriella intressen
Det finns också långt gångna planer på havsbaserade geologiska lager för koldioxid i bland annat Norge och Danmark. Men trots att förväntningarna på tekniken är stora finns i stort sett inga tillämpningar, inte heller i Sverige, även om regeringen nu förbereder statliga ekonomiska garantier för de första bio-CCS-projekten i full skala.
– Genomförandet är helt beroende av ekonomiska incitament och politisk styrning. Eftersom bio-CSS är en ren klimatåtgärd så till vida att den inte genererar någon intäkt av sig själv genom en produkt så är åtgärden helt beroende av styrmedel eller andra incitament som frivilliga klimatmarknader, säger Kenneth Möllersten.
En framkomlig väg finns inom Parisavtalets artikel 6 som möjliggör samverkan mellan länder för att klara uppsatta mål. Genom artikel 6 kan en nordisk marknad för bio-CCS ge exempelvis Island och Danmark möjlighet att finansiera bio-CCS i Sverige och Finland och räkna av de negativa utsläppen gentemot sina egna mål.
Det industriella intresset är stort. I projektet deltar Fortum Oslo Värme, Northern Lights, Stockholm Exergi, Stora Enso och Vattenfall. Projektet stöttas även av Energimyndigheten och utförs av forskare på IVL, KTH och tyska tankesmedjan Perspectives Climate Research.
Nordisk bio-CCS-samverkan genom artikel 6
- Genom Parisavtalets artikel 6 möjliggörs internationell samverkan som en del av olika länders klimatbidrag, bland annat överföring av verifierade klimatåtgärdsresultat, så kallade ITMOs –Internationally Transferred Mitigation Outcomes.
- För att artikel 6 ska kunna användas i det internationella klimatarbetet krävs pilotfall för hur kreditering, övervakning, rapportering, verifiering och certifiering ska utformas för överföring av ITMOs.
- Projektet kommer att ge konkret vägledning om hur de nordiska ländernas regeringar kan bidra till finansiering av bio-CCS genom att betala för ITMOs under ett gemensamt ramverk.