Några dagar före jul presenterade regeringen, tillsammans med Sverigedemokraterna, sin klimathandlingsplan.
Enligt klimatlagen ska en ny regeringen visa en sådan plan året efter sitt tillträde för att ange hur man ska nå de klimatmål som antagits av riksdagen, bland dem målet att minska utsläppen från transportsektorn med 70 procent till 2030 jämfört med 2010.
Sverige måste nu också nå de mål som antagits som en del av EU:s klimatpaket Fit for 55. Det viktigaste målet gäller nationella utsläpp vid sidan av utsläppshandeln, det så kallade ESR-målet till 2030 (ESR = Effort Sharing Regulation, fördelningen av ansvar för utsläppen).
Sverige har förbundit sig att minska dessa utsläpp med 50 procent jämfört med 2005. Det handlar inte bara om att nå ett fast mål 2030, utan också om att följa en nedåtgående utsläppskurva fram till dess.
Inhemska transporter och arbetsmaskiner
Det är ett tufft beting, särskilt som vi redan genomfört omställningen i uppvärmningssektorn, som i de flesta länder svarar för en stor del av ESR-utsläppen.
Huvuddelen av de minskade utsläppen måste därför ske från inhemska transporter och arbetsmaskiner, i praktiken genom minskad användning av fossil bensin och diesel.
Går i motsatt riktning
Den politik som hittills förts av regeringen går i motsatt riktning. I och med beslutet om kraftigt sänkt reduktionsplikt, som antogs av höstriksdagen och gick i verkställighet vid årsskiftet, har målen blivit mycket svårare att nå.
Fram till årsskiftet hade Sverige EU:s särklassigt högsta andel förnybara drivmedel. Nu är vi nere på normal EU-nivå, vilket innebär kraftigt ökat beroende av importerade fossila bränslen och en ökning av de årliga koldioxidutsläppen med omkring 5 miljoner ton.
Sverige har hittills legat en bra bit under målkurvan från EU. Men från och med 2024 hamnar vi långt över målet. I klimathandlingsplanen finns ett enkelt diagram som visar att Sverige kommer att ligga över målkurvan ända fram mot 2030 med de beslut som tagits av riksdagen.
Rapport till EU före sommaren
Före sommaren ska den svenska regeringen lämna en uppdaterad nationell energi- och klimatplan till EU-kommissionen.
I denna kommer det också att framgå att Sverige nu ökar klimatutsläppen kraftigt och att det inte finns förslag till åtgärder som kompenserar för de ökade utsläppen från transportsektorn och arbetsmaskinerna. Det kommer säkert att leda till kritik från EU-kommissionen.
Regeringen hoppas kunna köpa utsläppsutrymme av andra EU-länder för att nå målet 2030. Men om detta blir möjligt vet vi första om flera år. Alla EU-länder har fått skärpta mål och flera länder kan få svårt att nå sina mål. Regeringen har sagt att man inte är beredd att låta skogsbruket stå för klimatnotan genom att dra ner på avverkningarna.
Införande av ETS2
Ett inslag i Fit for 55-paketet är att det ska införas ett nytt utsläppshandelssystem för sektorer utanför den nuvarande utsläppshandeln, ETS.
Det nya ETS2 ska omfatta byggnader, trafik och ”övriga verksamheter” (småindustri, bygg- och anläggningsverksamhet mm). För Sveriges del är det till stor del samma sektorer som idag har koldioxidskatt.
Inkludera alla sektorer
EU-länderna har möjlighet att innefatta mer än som anges i direktivet, och Naturvårdsverket har utrett frågan. Verket föreslår bland annat att också jord- och skogsbrukets arbetsmaskiner, järnväg och en del andra verksamheter ska vara med i det svenska ETS2.
Ett starkt skäl för att inkludera alla sektorer är att man annars kan få administrativa problem med olika pris på fossila bränslen beroende på slutanvändare, med risk för skattefusk. Olika regler i olika EU-länder skapar å andra sidan orättvisa konkurrensvillkor.
Eget nationellt system
För Sveriges del kan man se ETS2 som en höjning av koldioxidskatten, förutsatt att denna skatt inte justeras nedåt. Regeringens utredare professor John Hassler föreslog att Sverige dessutom skulle införa ett eget nationellt system – ett ETS3.
När detta skrivs är frågan ute på remiss och regeringen måste ta ställning till tillämpningen. Ett problem för Tidöpartierna är att ETS2 kommer att höja priset på drivmedel. Men det är ett EU-direktiv som Sverige måste tillämpa.
Andra implementeringar av Fit for 55
Sverige måste också tillämpa andra delar av EU:s klimatpolitik. Det gäller till exempel de skärpta hållbarhetskriterierna i Förnybartdirektivet RED, inklusive skrivningarna om kaskadanvändning av biomassa.
Det gäller också kraven i Energieffektiviseringsdirektivet EED, som kan leda till omfattande olönsamma ombyggnadskrav i byggnadsbestånden, utan att detta ger någon klimatnytta, eftersom uppvärmningen i Sverige redan sker nästan helt utan användning av fossila bränslen.
Denna kommenterande text av Kjell Andersson publicerades först i Bioenergi nr 1-2024.