Lisa Röstlunds bok Skogslandet är en kartläggning av maktstrukturer och opinionsbildning i skogslandet Sverige kopplat till debatten om kalhyggen kontra kontinuitetsskogsbruk. Det är inget tvivel om var Lisa Röstlund själv står i den dragkampen. I boken fördelar hon rollerna mellan de goda och onda krafterna, skriver Svebios näringspolitiska chef Kjell Andersson, i ett blogginlägg.
På ena sidan finns drabbade och kämpande motståndare till kalhyggen – miljöhjältarna.
På den andra sidan finns en massiv jägmästarkår som behärskar de statliga institutionerna, skogsstyrelsen och Sveaskog, i nära samverkan med de stora skogsbolagen, skogsägarrörelsen och inte minst Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien – miljömarodörerna.
Även lilla Svebio inordnas i den här maktstrukturen, i den senare gruppen, och vi har till och med fått ett eget kapitel i boken.
Konspiration för att hålla tillbaka folket
Allt framstår som en enda stor konspiration för att hålla tillbaka det folkliga motståndet mot de nu praktiserade brukningsmetoderna i skogen.
Det är naturligtvis en legitim uppgift för en granskande reporter att kritiskt belysa både brukningsmetoderna och maktstrukturerna. Det finns mycket att säga och tycka både om stora kalhyggen, om allmänhetens insyn, liksom om kårandan i skogsnäringen.
Men det är viktigt att utgå från fakta. Det är den kritiska journalistens första uppgift. Om någon säger eller skriver något måste man undersöka om det kan vara rätt och riktigt. Det gäller också uppgifter från forskare, miljöorganisationer och aktivister.
Felaktig artikel
Jag ska än en gång ta upp den omdiskuterade artikeln i vetenskapstidskriften Nature i juli 2020 där man hävdade att hyggesarealerna i EU hade ökat med 49 procent mellan 2011-2015 och 2016-2018, och att den skördade biomassan ökat med 69 procent, allt inom loppet av några få år.
Särskilt uppgavs avverkningarna har ökat kraftigt i Sverige och Finland. Det blev stora rubriker i internationella medier, som le Monde och the Guardian.
Påståendet att avverkningarna ökat med 70 procent har därefter återkommit i debattartiklar och rapporter från olika miljöorganisationer och var en central del i det upprop mot skoglig bioenergi som undertecknats av 500 forskare. Forskningsartikeln hade skrivits av medarbetare på EU:s eget forskningsinstitut JRC.
Svenska experter kunde snabbt se att siffrorna var fel för Sveriges del. Riksskogstaxeringens siffror visade tvärtom att hyggesarealen minskat en del mellan de två perioderna. Jag har rett ut frågan i ett par olika bloggar, 25 september 2020 och 10 maj 2021.
Läs hela bloggen här.