Det är mycket som händer inom bioenergisektorn – och inom politiken. Nu väntar vi med spänning på klimathandlingsplanen och den energipolitiska inriktningspropositionen om hur Sverige ska ta sig an åtgärder för att minska utsläpp och stärka beredskap och möjliggöra inhemsk produktion.
Vi på Svebio ser fram emot ett år där vi kan fortsätta att stärka vår roll i den energipolitiska debatten.
Jag är därför glad att informera om vår nya näringspolitiska chef, Johnny Kjellström, som kommer att stärka vårt team ytterligare och vara en brygga mellan Svebios medlemmar och beslutsfattare, allmänheten och aktörer inom energi-Sverige, Johnny börjar den 4 mars.
Beredskap och trygg energiförsörjning ser jag kommer vara en ännu viktigare fråga under 2024 – med den nuvarande geopolitiska situationen, med hur marknaden utvecklas och hur det ser ut med tillgången på råvara.
Kommer det in nya aktörer på marknaden?
Bioenergi, i alla former – grot, pellets, flis och torv – är ju alla möjliggörare för beredskap. Det går att producera nationellt och lokalt/regionalt, det går att transportera, det går att lagra – och det går snabbt att få in i produktion.
Ett viktigt arbete för Svebio är att fortsätta understryka detta i debatten, att visa på de enorma fördelarna som bioenergin har, men som inte framkommer eller värdesätts.
Beredskap – ett viktigt tema
Beredskapsperspektivet var också ett av de övergripande temana för Svebios Stora Biokraft- och Värmekonferens i Karlstad den 21-22 november, som samlade 120 deltagare från kraftbolag, bioenergiproducenter och teknikleverantörer.
Biokraften och biovärmen ger idag stora bidrag till försörjningstrygghet och energiberedskap. De är en nyckel för både energi- och elsystemet, då de i tandem kan kapa effekttoppar och ge el på ett snabbt sätt där det behövs, särskilt i jämförelse med att stärka elnät över långa avstånd eller införa helt nya produktionsslag.
Här sätter vi stora förhoppningar till Energimyndighetens kommande rapport om en kraftvärme- och fjärrvärmestrategi, där konkreta förslag för att öka systemnyttor, som till exempel kapacitetsmarknad, förhoppningsvis kommer att presenteras – och skyndsamt implementeras!
Kolatomer och bio-CCS 2024
Jag tror också att år 2024 kommer diskussionerna om kolatomens användning och Bio-CCS och Bio-CCU fördjupas ytterligare. COP-28 har precis avslutats och klimatfrågan är mer aktuell än någonsin internationellt.
I november kom också en UNEP-rapport som visade på att vi snarare närmar oss en 3-gradig ökning än tidigare prognoser. I ljuset av en allt mer klimatpåverkad värld ser jag att det kommer att större debatt om negativa utsläpp – och hur det ska göras.
Hur ser incitamentsstrukturen och affärsmodellerna ut? Vad behövs det politiskt, vilka styrmedel kan stärka utvecklingen? Här behöver Svebio visa framfötterna.
På Svebio inleder vi också en strategisk översyn under 2024, för att utveckla vår medlemsnytta och hur vi kan påverka möjligheterna för bioenergins produktion och användning, såväl utifrån klimatperspektivet som försörjningsperspektivet. Jag ser fram emot vårt fortsatta samarbete och att vi gemensamt har beredskap för bioenergi för år 2024!