Dränerade torvmarker läcker stora mängder koldioxid och torven är under oxidation. Att ta bort torven och ersätta fossila bränslen är en klimatnyttig åtgärd. Men för att för att få ett tillstånd till utvinning av till exempel torv krävs en miljörättslig prövning enligt miljöbalken. Den som ansöker måste ta fram en omfattande miljökonsekvensbeskrivning, vilket är helt i sin ordning. Men frågan är vad som ska ingå och vad som är viktigt?
Effekt på klimatet är till exempel underordnat artskydd som istället fått helt orimliga proportioner i tillståndsgivningen. EUs art- och habitatdirektiv är grunden för de märkliga bestämmelser som vi har sedan flera år och de regleras i Sverige genom artskyddsförordningen.
Enligt artskyddsförordningen skyddas samtliga vilda förekommande fågelarter – alltifrån havsörnen till skata – genom fridlysning. Det innebär ett förbud mot att ”avsiktligt” fånga, döda eller störa djur. I artskyddsförordningen går dock denna ”avsiktlighet” längre och omfattar alla gärningar som utförs av en person som sannolikt kommer att orsaka skada för en djurart.
Förenklat uttryckt anses en person ha för avsikt att fånga, döda eller störa djur om denne förstår att det finns en sannolikhet för skada på djurarten. Den tolkningen medför att i stort sett samtliga areella projekt – som till exempel torvtäkt för utvinning av torv – riskerar att leda till att artskyddsförordningens fridlysningsbestämmelse träder in. Det finns nästan alltid en skata eller en tjäder inom det område som berörs av projektet. Möjligheterna till dispens från förbudet är ytterst begränsade.
Svårbegriplig reglering
Därför får många presumtiva torvtäkter avslag på sina ansökningar om tillstånd enligt miljöbalken. Den klimatnyttiga torvutvinningen blir följaktligen inte beviljad. Att regleringen är så pass restriktiv blir än mer svårbegriplig eftersom jakt på ett stort antal vilda fåglar är tillåten. Jaktfrågan regleras nämligen inte av artskyddsförordningen utan av jaktlagen med tillhörande förordning. Även skogsbruk generellt klarar sig då det ligger under skogsvårdslagen. Men ska du skörda torv kan en orres viloplats bli en viktig anledning till avslag för tillstånd. Vi får hoppas att skogsbruket inte avverkar tallen orren satt i eller att en jägare skjuter den när den nu är så betydelsefull.
Det måste till en ändring och det å det snaraste. Detta för att nyttiga verksamheter ska kunna komma till stånd i Sverige – till nytta för glesbygd, arbetstillfällen, energisäkerhet, klimatnytta med mera.
Klimatfrågan måste tillåtas ha större inverkan på miljöprövningen. Förslagsvis genom att verksamheter med stor klimatnytta får företräde framför andra intressen, som till exempel artskyddet.
Eller ännu hellre: se över artskyddsförordningens så vi slipper dessa orimliga konsekvenser.
Text: Claes Rülcker, vd Branschföreningen Svensk Torv
Denna krönika publiceras i Bioenergi nr 6-2017 som redan nu finns tillgänglig som e-tidning för prenumeranter och medlemmar i Svebio.