Annons Annons
Annons Annons

Återvunnet trä ersätter kol, olja och rent biobränsle i Västerås

Första halvåret 2020 börjar Mälarenergi producera el och värme i nya kraftvärmeverket Block 7 i Västerås. En epok tar slut när återvunnet trä ersätter de sista fossila bränslena för lokal el- och värmeproduktion till Västeråsborna.

Magnus Eriksson

– När Block 7 nu tas i drift i Västerås kan Mälarenergi ersätta de sista delarna fossila bränslena med återvunnet trädbränsle. Block 7 tillför också nu eleffekt lokalt i Västerås, säger Magnus Eriksson, affärsområdeschef värme och vice vd för Mälarenergi. Fotograf: Lasse Fredriksson

Mälarenergi har under många år varit inne i en förnyelsefas och byggt flera nya anläggningar för el och värmeproduktion – Panna 5 togs i drift år 2000, Block 6 togs i drift 2014 och i år, 2020, tas Block 7 i drift.

– Förnyelsen har varit nödvändigt och bra för miljön, men har kostat på både för vår organisation och ekonomiskt. För oss handlar det nu framförallt om att fokusera på vår basproduktion, förädla den för att allt ska fungera så bra som möjligt, så länge som möjligt, säger Magnus Eriksson, affärsområdeschef Värme och vice vd på Mälarenergi.

Ersatt äldre anläggningar

Syftet med Mälarenergis senaste investering i Block 7 är att komma bort från fossila bränslen som kol och olja. Konverteringen ska ske på ett tillförlitligt och kostnadseffektivt sätt med bibehållen konkurrenskraft. Ytterligare ett skäl för Mälarenergi att bygga Block 7 är att de äldsta anläggningsdelarna Block 1 och 2 från 1963 behövde ersättas.

Även bioolja

Mälarenergi ska enbart använda förnybara och återvunna bränslen från och med 2020 enligt ägardirektiven. Den mindre del fossilt bränsle som har funnits kvar ersätts nu med återvunnet trädbränsle som ska vara huvudbränsle i Block 7.

– Vi kommer även att byta ut fossilt bränsle i våra reserv- och spetslastanläggningar och förbereder nu en spetslastpanna på 70 MW för konvertering till bioolja. Vi kommer också att använda biooljor i startbrännare och stödbrännare i våra pannor, säger Magnus Eriksson.

Bränsleflexibilitet med returträ

Mälarenergis panna 5 använder rent biobränsle och panna 6 använder avfall. Det nya Block 7 ska använda returträ som huvudbränsle, det ger en god bränsleflexibilitet. Men andra aktörer har också investerat för att använda returträ. Hur klarar Mälarenergi bränsleförsörjningen?

Vi har säkrat tillgången på returträ för den här säsongen och även på lite längre sikt. För något år sedan såg marknaden annorlunda ut, med en starkare efterfrågan på returträ. Det har lättat något och ser ljusare ut för oss. Det är rätt för oss att använda returträ, för att få en så flexibel anläggning som möjligt, förklarar Magnus Eriksson.

En hel del av det returträ som Mälarenergi använder kommer från England, men även från Norge och Sverige. Priserna är lite lägre i dag än för några år sedan, men inte lika låga som 2017.

biokraftvärmeverket

Det nya biokraftvärmeverket är levererat av Sumitomo SHI FW och ska klara att ta emot allt från rent biobränsle till förorenat återvunnet returträ. Fotograf: Lasse Fredriksson

Mindre rent biobränsle och fossilt

Med Block 7 minskar även användningen av rent biobränsle något. Mälarenergis användning av bränslen fördelas mellan cirka 50 procent avfall, 30–35 procent returträ och 15–20 procent rent trädbränsle.

Lastbil, båt och tåg

Returträ tas emot med både lastbil och båt, och med tiden troligen även med tåg. Andelen importerat returträ väntas bli cirka 50 procent. Materialet tas emot och leds in i ett sållhus där överstort material sorteras ut och krossas med en eldriven kross. Magnetavskiljning sker i tre steg. Svavel doseras  i bränslet för att minska risken för beläggningar i pannan. Bränslehanteringen har levererats av BMH Technology.

Anpassad för returträ

Pannan är levererad av Sumitomo FW och konstruerad som en CFB-panna, i grunden samma teknik som i Panna 5 och Block 6.

Block 7 har högre ångdata jämfört med Block 6, men inte lika höga som för Panna 5. Förbränningssystemet är anpassat för returträ, ett mer krävande bränsle jämfört med rent biobränsle.

Höga krav på rökgasrening

Rökgasreningen har hög prestanda och klarar samma krav som gäller för Block 6. I ett första torrt reningssteg tillsätts kalk och aktivt kol. Sedan följer ett vått reningssteg med en scrubber och rökgaskondensering.

– Utsläppen ligger klart lägre än de miljö-värden som vi ska klara enligt miljötillståndet. Vi har ganska hårda krav på oss, vilket är bra, men det ställer höga krav på leverantören i det här fallet GE Power, säger Magnus Eriksson.

Övertagande under våren

– I stort har projektet fungerat väldigt bra. Vi är några veckor sena, men det påverkar inte driftsäsongen. Det har varit en hel del arbete med koordinering för att klara tidplanen. Vi håller budgeten och övertagandet kommer att ske i mars eller april, säger Magnus Eriksson. 

Elproduktionen igång

Turbinen fasades in dagen före nyårsafton. I slutet av januari började Mälarenergi köra anläggningen med egen personal.

– Vi hade ett planerat stopp under tio dagar i samband med övergången från intrimingsdrift till provdrift. Leverantörerna kunde under stoppet göra vissa åtgärder för att säkerställa att vi uppfyller kraven. Efter stoppet är det personal från Mälarenergi som kör anläggningen men leverantören finns kvar. Nu är det de som hänger oss över axeln istället för tvärtom, förklarar Magnus Eriksson.

bränslehanteringssystemet

Retrurträ tas emot med både lastbil och båt och med tiden troligen även tåg. I bränslehanteringssystemet avskiljs metall och bränslet sorteras och sönderdelas vid behov innan det matas in i pannan. Fotograf: Lasse Fredriksson

Effektbrist trots ny kapacitet

Block 7 tillför ny eleffekt lokalt i Västerås. Turbinen kan leverera 55 MW eleffekt. Men eftersom Mälarenergi samtidigt avvecklar Block 1 och 2, som togs i drift 1963, minskar effektkapaciteten totalt.

– Vi valde att bygga elproduktion i Block 7 för att vi tror på det framöver. Det var inte enkelt att få ihop en kalkyl för elproduktion i Block 7. Men vi landade ändå i att kraftvärme var det klokaste alternativet, trots att vi inte får någon extra ekonomisk ersättning för att vi avlastar elnätet med lokal elproduktion, förklarar Magnus Eriksson.

Block 1 och 2 stängs

– Vi valde att lägga ner Block 1 och 2 eftersom det kostar för mycket att hålla liv i gamla anläggningar som används få timmar per år. Block 3 är ett stort kraftvärmeverk som tidigare låg med i Svenska Kraftnäts effektreserv. Det finns nu kvar som Mälarenergis reservanläggning, men det är inte självklart eftersom vi inte använder det. Ett alternativ för oss är att lägga ner Block 3.

Optimal produktion

Mälarenergi klarar ungefär halva eleffektbehovet för Västerås en kall vinterdag.

– Det har varit en stor utmaning att dimensionera och bygga våra anläggningar optimalt så att kalkylerna går ihop. Optimum för maximal elproduktion ligger vid cirka –6° C. Då producerar vi 150 MW el med biobränsle och avfall som bränsle. När det blir kallare blir vi tvungna att minska elproduktion för att prioritera produktion av fjärrvärme. Vid minus 15 grader har vi inte mycket elproduktion kvar, säger Magnus Eriksson.

Fjärrvärme avlastar elnätet

Lokalt finns det förträngningar eller kapacitetsbrist i elnätet som ger utmaningar.

Vi använder mycket fjärrvärme i Västerås. Staden växer med omkring 1 500 lägenheter per år. Det är klokt att använda fjärrvärme istället för el till uppvärmning där det redan finns värmerör i marken, det avlastar elnätet.

Förstärkningar 2027–2028

Nationellt och regionalt planerar Vattenfall och Svenska Kraftnät för förstärkningar som väntas vara klara 2027–2028.

– Vi för diskussioner med Västerås stad, Svenska Kraftnät med flera och resonerar om lösningar, för att stärka eleffektbalansen. Det finns utmaningar även i Västerås, men de är inte lika akuta som i Stockholm och Malmö. Mälarenergi kan bidra med lösningar, men det måste till nya incitament, annars är det inte ekonomiskt lönsamt, säger Magnus Eriksson.

Värmelager i bergrum

Mälarenergi brukar var visionära, hur ser planerna ut förframtiden?

Vi tittar bland annat på möjligheten att konvertera ett gammalt oljebergrum i närheten till ett värmelager. Vi har precis byggt en ackumulator som invigdes i våras. Med ett värmelager i berget skulle vi kunna effektivisera driften ytterligare.

Produktion av biodrivmedel

Frågan om att producera biodrivmedel kopplat till el- och värmeproduktionen har varit aktuell till och från under flera år.

– Vi har försökt analysera denna möjlighet framförallt när vi har byggt nya anläggningar. Men vi har inte hittat lösningen på hur en investering skulle kunna bli kommersiellt intressant. Vi släpper inte frågan, men det har visat sig var svårt att få till en lösning med tanke på våra förutsättningar med korta drifttider jämfört med industrier som går nästan hela året, säger Magnus Eriksson.

Bio-CCS

Mälarenergi är engagerade i CCS-frågan i ett branschgemensamt arbete i ett par olika projekt.

– Det är definitivt intressant men det finns ingen tidplan för några aktiviteter i dag. Jag tror att det kommer att visa sig under det här året vilket vårt nästa steg kan bli, säger Magnus Eriksson.


Denna artikel publicerades först i Bioenergi nr 1-2020 som även går att läsa som e-tidning.

FAKTA

Om Block 7:

  • Termisk effekt: 150 MW
  • Eleffekt: 55 MW
  • Investering: 1,7 miljarder
  • Drifttid: 5 500 timmar per år

Leverantörer:

  • Panntyp: Cirkulerande fluidbädd (CFB)
  • Termisk effekt: 150 MW
  • Ångtryck: 91 bar
  • Ångtemperatur: 520 °C
  • Ångflöde: 58 kg/s
  • Designbränsle: 0-100% biobränsle (skogsflis m. m.), 0-100% returträ, 0-15% salix

Vi använder oss av cookies. Läs mer