Annons Annons
Annons Annons

Så upprätthålls ett fungerande brandskyddssystem

Nivån på brandskyddssystemet för en kraftvärmeanläggning, pelletsfabrik eller annan industrianläggning varierar under anläggningens livslängd och i värsta fall kan skyddet sluta att fungera. Här förklarar Thomas de Korostenski vad som krävs för att hålla en bra nivå för fullgott skydd mot oönskade bränder.

Brandskyddets nivå för en anläggning eller byggnad varierar kontinuerligt över dess livstid. Under provperioden för en ny anläggning är vissa delar i bruk samtidigt som andra delar fortfarande provas. När produktionsfasen går över till driftsfasen är alla provningar, inspektioner och utlåtanden klara och byggnaden når upp till den tilltänkta brandskyddsnivån. Över tid kommer vissa komponenter att försämras eller i värsta fall sluta fungera vilket medför ett försämrat brandskydd. Detta hanteras genom bra planering för drift och underhåll.

I projekteringen läggs grunden

Vid projektering följs den senaste lagstiftningen, de senaste rönen och den branschpraxis som råder. I denna fas läggs grunden för ett långsiktigt och väl fungerande brandskydd. Under förvaltningsskedet, när anläggningen är i drift, gäller det även att uppfylla ställda krav i andra regelverk. Här utgör Lagen om skydd mot olyckor (LSO 2003:778) en betydande del. Med LSO som bakgrund finns det en författning om Systematiskt Brandskyddsarbete (SBA) som ges ut av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (SRVFS 2004:3). Vidare ställer flera författningar från Arbetsmiljöverket krav på ett fungerande brandskydd till exempel AFS 2009:2 ”Arbetsplatsens utformning”. De ovan nämnda regelverken utgör en del av grunden för ett fungerande brandskydd och anläggningsägaren bör ha full vetskap om vilka krav som ställs på verksamhetsutövaren.

Brandskydd i tre nivåer

Vilken nivå och vilka krav som ställs avseende brandskydd regleras oftast på tre nivåer.

  1. Det grundläggande skyddet definieras i Boverkets Byggregler. Detta är den lägsta nivån på brandskydd som samhället accepterar.
  2. Försäkringsgivare ställer i regel högre krav än den som beskrivs i Boverkets Byggregler. Premier och kostnader för en försäkring är baserad på vilket brandskydd som finns installerat.
  3. Egna interna riktlinjer kan lägga nivån för brandskyddet ytterligare lite högre. Det är viktigt att brandskyddet för alla tre nivåer säkerställs under anläggningens livstid.

Brandskyddet påverkas med tiden

Vid nyproduktion ska brandlarm- och sprinklerinstallationer följa det regelverk som det är projekterat efter och vara provade. Detta säkerställs med ett anläggarintyg och en slutbesiktning enligt SBF-regelverket i samband med övergången till driftsfasen och därefter genom regelbundna besiktningar. Övrigt brandskydd som till exempel att branddörrar håller rätt klass, är täta och fungerar korrekt med dörrstängare eller att brandcellsgränser har tätats vid kabel- och rörgenomföringar säkerställs genom okulära besiktningar och intyg från leverantörer och entreprenörer. Dessa installationer upprätthåller normalt sin funktion under många år, men nöts så småningom ner vilket sänker den totala nivån på brandskyddet om det inte underhålls. Variationen av nivån förklaras schematiskt i illustrationen.

Brandskydd illustrations

Brandskyddets nivå varierar med tiden för en byggnad.

Underhåll av explosionsskydd

Det finns även en koppling mot AFS 2003:3 ”Arbete i explosionsfarlig miljö”. I denna anges att systemet ska underhållas så att avsett explosionsskydd upprätthålls. Om en zonklassning gjorts där damm ska undvikas är det av största vikt att dammet städas bort. Det gäller att beakta att olika bränslesorter dammar olika mycket, vilket innebär att städning måste ske i olika intervaller beroende på bränsle.

Regler för drift och skötsel

Boverkets Byggregler kap 2:2 och 2:51 beskriver vad som är en rimlig livslängd för produkter samt att det ska finnas en dokumentation som beskriver drift och skötsel. Mycket av informationen finns att tillgå i brandskyddsdokumentationen för aktuellt objekt.

Kontroller utgörs av kontinuerliga kontroller och schemalagda kontroller. Oavsett vilken plan eller strategi som är beslutad, måste den ha en viss flexibilitet. Det innebär att om vissa installationer felar oftare än vanligt ska intervallen på kontrollerna justeras.

Kontinuerliga kontroller

Genom att åtgärda fel kontinuerligt förebyggs dåliga kulturer och vanor. Det är viktigt att arbetet sker hela tiden då personalen rör sig i byggnaden och noterar
avvikelserna. Som exempel kan vi ta dörrar i brandcellsgränser. Dessa kontrolleras normalt var sjätte månad enligt en checklista, men om någon som vistas i lokalerna upptäcker att en sådan dörr står uppställd ska naturligtvis felet åtgärdas omedelbart. Exempel på kontinuerliga kontroller är:

  • Städa bort brännbart material från utrymningsvägar, fläktrum, ställverk, sprinklercentraler, damm och bränsle vid transportörer och motorer, etc.
  • Dörrar i brandcellgräns är stängda.
  • Vägledande markeringar fungerar.
  • Snöröjning och halkbekämpning vid utrymningsvägar så att de är tillgängliga.

Schemalagda kontroller

De schemalagda kontrollerna ska dokumenteras på ett systematiskt sätt. Vid det praktiska genomförandet av funktionskontrollerna
rekommenderas att någon form av checklista används för att ange datum för kontrollen, vem som har utfört kontrollen, eventuellt uppmärksammade brister i funktionen, vem felet har rapporterats till, samt när och av vem som felet har åtgärdats.  Det är viktigt att beakta kontroller som ska utföras enligt respektive produkts CE-märkning och leverantörsanvisning. I de fall återkommande brister noteras vid kontroller ska intervallen för kontrollerna ändras. Exempel på schemalagda kontroller är:

  • Var tredje månad: Allmän kontroll av vägledande markering, handbrandsläckare, inomhusbrandposter.
  • Var sjätte månad: Att vid strömbortfall kontrollera funktion av vägledande markering och nödbelysning, dörrstängare och tillhållning i brandcellsgräns, luckor för brandgasventilation, start och belastningsprov för reservkraft.
  • Var tolfte månad: Revisionsbesiktning brandlarm, släcksystem, ventilationssystem, handbrandsläckare och inomhusbrandposter.
  • De tidigare nämnda kontrollerna är riktade mot att först och främst reducera konsekvenserna vid en brand. Det finns även åtgärder som innefattar att reducera sannolikhet för uppkomst av brand. Detta kan till exempel vara att kontrollera bandrullar som riskerar att slira mot transportband, en typ av händelse som har lett till stora skador vid flera tillfällen. Exempel på sådana kontroller är att lyssna efter missljud från bandrullarna och termografering för att detektera förhöjda temperaturer.

Hitta svaga länken i kedjan

Brandskyddet är ett komplext system där flera delsystem samverkar för att skapa en fungerande helhet. Brandskyddsinstallationer kan utgöra en del var för sig, samtidigt som de kan ingå i en sekvens av åtgärder som exempelvis aktiveras av ett automatiskt brandlarm. För att säkerställa att alla delsystem aktiveras och dessutom aktiveras i rätt ordningsföljd utför man en samordnad funktionsprovning. Ett exempel är att brand bryter ut i ett rum varpå brandlarmet aktiveras och startar utrymningslarmet. Samtidigt som detta sker ska spjäll i ventilationskanaler stängas och ett eventuellt installerat släcksystem aktiveras. Om en samordnad funktionsprovning utförts för att kontrollera alla steg, minskar risken för att någon del i kedjan att uteblir och ett fullgott brandskydd kan upprätthålls.

Text: Thomas de Korostenski


Denna text publicerades först i Bioenergi nr 3-2016

Vi använder oss av cookies. Läs mer