Alla ämnen
Träpulver

Träpulver gör Krönleins Bryggeri fossiloberoende

Träpulver gör Krönleins Bryggeri fossiloberoende
Vd:n för Krönleins Bryggeri, Carl Krönlein, kikar på en BKtech-anläggning.

Krönleins Bryggeri i Halmstad lämnar oljan och övergår till bioenergi – för ekonomins och klimatets skull.
– Vi har ju som mål att bli fossilfria. Samtidigt är det ett inhemskt bränsle och det finns en lönsamhet i att konvertera, säger vd Carl Krönlein.

Ett fel inträffade

Du är inloggad som prenumerant på Bioenergitidningen, men nånting är fel.

På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till och mer information.

Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.

Var vänlig ladda om sidan

Vi kunde inte säkerställa om du är inloggad eller inte. Var vänlig ladda om denna sida.
Bioenergitidningen premium

Vill du läsa hela artikeln?

Endast inloggade betalande prenumeranter kan läsa allt innehåll på bioenergitidningen.se
Som prenumerant får du:
  • Magasinet Bioenergi med sex nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
  • E-tidningen Bioenergi med sex nummer per år
  • Mycket mer ...

Krönleins Bryggeri i Halmstad producerar öl, läsk, vatten, cider, med till exempel varumärket Three Hearts. Bryggeriet som ligger i centrala Halmstad är gammalt och grundades redan 1836.

Hållbarhet kanske inte ännu är det som styr valet hos törstiga kunder, men för Krönleins största kund är det viktigt.

– Systembolaget, som är vår största kund, är oerhört miljöfokuserade. I vår bransch är man generellt långt framme i miljötänk. Vi har världens äldsta retursystem med våra 33 centiliters returglas, säger vd Carl Krönlein.

Krönleins Bryggeri tillverkar öl, läsk, vatten och cider i Halmstad.

Ånga behövs till mäskningen

I bryggeriet används mycket ånga. Det huvudsakliga användningsområdet för ånga är vid mäskningen, där den krossade malten blandas med varmt vatten.

– Det är knappt 40 grader, och sen kommer det att gå ända upp till kok i 90 minuter.

Ånga används också till tvätt med 70-gradig lutlösning, och för att pastörisera drycker till 72 grader samt för att skölja flaskor inför buteljeringen.

Tidigare använde Krönleins Bryggeri eldningsolja för att tillverka all ånga. Varje år gick det åt 800 kubikmeter. Olja som för varje år blev allt dyrare, med priserna som blev allt mer volatila och oljan blev också allt mer ifrågasatt för sin klimatpåverkan.

Biogas och bioolja undersöktes

Carl Krönlein berättar att han för 10 år sedan började fundera på en konvertering. Första idéen var att byta oljan mot gas, naturgas först och på sikt biogas. Men enligt Carl Krönlein var det för dyrt.

Carl Krönlein, vd för Krönleins Bryggeri.

– Det var inte aptitligt om jag säger så. Det var en orimlig anslutningsavgift och man blev uppbunden. Man var tvungen att konsumera vissa volymer även om man skulle bli bättre på att hushålla energin.

Pellets blev lösningen

Så gasen gick bort. I stället tittade bryggeriet på om bioolja skulle kunna ersätta fossil olja. Men Carl Krönlein kunde inte bli klok på de olika oljekvaliteterna, och tyckte att tillgången på biooljor var för begränsad och därmed osäker.

Carl Krönlein, vd för Krönleins Bryggeri.– Då kom det en kille och började prata pellets. Så vi gick in och sökte pengar från klimatklivet.

”Killen” var Niclas Jonsson, grundare av BK Tech, och han hjälpte Krönleins Bryggeri med ansökan till Klimatklivet. Naturvårdsverket beviljade i december 2018 bidrag på 14 miljoner kronor, 55 procent av investeringen. Konverteringen stötte dock på patrull med miljötillståndet, och senare även bygglovet, hos kommunen, vilket försenade projektet.

En silo för pellets.

Valet föll på kombibrännare

Från början var tanken att bygga en vanlig pelletspanna med rosterbädd, men Carl Krönlein var osäker på om pannan skulle klara att möta de väldigt stora skillnaderna i ångbehov i bryggeriet.

I stället fastnade Krönleins för en kombibrännare från WTS. I den kan man både elda olja, gas och träpulver. Fördelen är förutom valfriheten av bränslen att pannan är lika snabb i start och stopp som en oljepannan.

En vanlig pelletspanna har lite längre reaktionstid, och en flispanna väsentligt längre. Nackdelen med en kombibrännare är att pelletsen måste malas innan den förbränns.

Krönleins fastnade för en kombibrännare från WTS.

Pellets tryggt inhemskt energislag

Det finns flera anledningar till att Krönleins Bryggeri valde en lösning med pellets. Dels litade man inte riktigt på biogas och bioolja. Med träpellets går det snabbare att reglera effekten jämfört med flis som bränsle. Och dels är träpellets en svensk energiråvara.

– Det kändes bättre att använda restprodukter från våra skogar. Där finns det även mer bränsle att plocka ut i form av grot och så vidare. Så det kändes som att det blev ett tryggare och mer inhemskt energislag.

Förra året 2022 var det till slut dags att bygga för bioenergi i pannrummet (där pannan senast eldades med biobränsle under andra världskriget och då med ved). Utanför ställdes en inhyrd oljepanna. Det urblåsta pannrummet fick pålas och en stålstomme resas för att klara de två silorna med 120 kubikmeter pellets som skulle placerats på taket. Ett nytt golv gjöts också.

Panna på 3,2 MW

Till sommaren kom BK Tech för att installera det man byggt ihop i Blomstermåla. Ångpannan från VEÅ har en effekt på 3,2 megawatt och är alltså utrustad med en multifuel-brännare från WTS.

Projektledaren Henrik Juhlin.

– Då har man tagit lite framtidshöjd. Man vet ju aldrig vad som händer med olja eller om man får till det här med biogas. Då skulle man kunna köra på sådant, om man vill, säger projektledaren Henrik Juhlin.

På taket ställdes fyra silor som målades i Krönleins gröna färg för att smälta in så gott det går. Hösten 2022 började anläggningen producera ånga.

– Utmaningen har varit att det är kulturhistoriskt intressanta fastigheter och väldigt, väldigt trångt. Det är ju en relativt stor anläggning på en kompakt yta, säger Henrik Juhlin.

Snabb återbetalningstid

Totalt har Krönleins Bryggeri investerat 26 miljoner kronor, där alltså hälften täcks av Klimatklivet. Vd Carl Krönlein är övertygad om att satsningen på konvertering från fossil till förnybar energi har en kort återbetalningstid.

– Den här investeringen kommer säkert att betala sig. Nu har vi ju en galen energimarknad. Men ursprungligen så är det ju tänkt att den ska betala sig på tre cirka fem år.

Bioenergis mest lästa

Få de senaste nyheterna inom bioenergiområdet.

Prenumerera gratis på Bioenergis nyhetsbrev.
Skickar begäran
Jag godkänner att Bioenergi lagrar mina personuppgifter.
Läs mer om vår integritetspolicy