Umeås nya lokala miljömål är antagna av kommunfullmäktige, som också ger kommunstyrelsen och avdelningen för övergripande planering i uppdrag att ta fram ett åtgärdsprogram för att nå målen.
Miljömålen är indelade i fem fokusområden som täcker in 15 av de 16 nationella miljömålen och 14 av de 17 globala hållbarhetsmålen. Ett av målen är att Umeå ska vara klimatneutralt 2040, att nå noll utsläpp av växthusgaser (netto).
– Klimatet och miljön är en avgörande fråga för världen, för oss och våra barn. De nya miljömålen visar en politisk vilja i Umeå och kommer att vara en drivkraft som hjälper Umeå att komma vidare, gå före och nå ett hållbart samhälle. Det är också viktigt att det sker med kunskap från forskning och i bred samverkan, säger Hans Lindberg (S), ordförande, kommunstyrelsen.
Vägledande för alla
Miljömålen ska vara vägledande för kommunens alla verksamheter och bolag, och för alla som bor och verkar i Umeå. Målen var under 2019 på remiss hos kommunala nämnder och bolag, politiska partier, universitet, samverkanskommuner, olika myndigheter, organisationer och föreningar. Det har gett flera förändringar jämfört med det ursprungliga förslaget, bland annat redaktionella ändringar, förtydliganden, tillägg av nulägesbeskrivningar med mera. En förändring i miljömålen är att klimatmålen har förtydligats och lyfts fram som första fokusområde.
Många förslag i debatten
Många ledamöter deltog i en lång debatt och i underlaget fanns en rad förslag och tilläggsyrkanden som var uppe till diskussion.
I klimatavsnittet beslutade kommunfullmäktige också om att minskningen av utsläpp ska ske på ett sådant sätt att Umeå kommuns utsläppsutrymme inte överskrids, att utsläppsutrymmet utgår från Parisavtalet och beräknas utifrån bästa tillgängliga forskning. Det var ett tilläggsyrkande från S, V, C, L och MP.
Jordbruksmarkens betydelse för miljö, klimat och en hållbar framtid lyftes fram i ett tilläggsyrkande från C. Kommunfullmäktige gav byggnadsnämnden i uppgift att ta fram definitioner av jordbruksmark och föreslå riktlinjer för kompensation om jordbruksmark används för annat, till exempel bostäder.
Ska konsumtion styras?
Debatt fördes om skogens roll som kolsänka i utsläppberäkningarna, andelen ekologiska livsmedel i kommunens verksamheter och varför mål beslutas först och åtgärdsprogrammet kommer sedan. Kommunens roll för att stimulera Umeåborna att styra mot ett mer hållbart konsumtionsmönster ifrågasattes också.
– Vi är överens om det mesta, vi ställer oss också bakom att vi ska nå klimatmålen, men vi tycker inte att vi ska detaljstyra hur Umeåborna ska leva sina liv för att minska klimatpåverkan, det råder vi inte över, säger Anders Ågren (M), vice ordförande, kommunstyrelsen.