För drygt tre år sedan startade energibolaget Utilitas sitt tredje och senast byggda biokraftvärmeverk i Mustamäe, Tallinn.
Ett fel inträffade
På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till och mer information.
Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.
Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa hela artikeln?
- Magasinet Bioenergi med sex nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
- E-tidningen Bioenergi med sex nummer per år
- Mycket mer ...
Den senaste anläggningen kan leverera 47 MW värme och 10 MW el. Ett andra kraftvärmeverket från 2017 kan leverera, 76 MW värme och 21 MW el.
Bredvid det andra finns det första kraftvärmeverket, på 67 MW värme och 25 MW el som togs i drift 2009.
– Det krävs stora investeringar för att minska koldioxidavtryck och samtidigt erbjuda konsumenterna värme och elenergi producerad på ett effektivt sätt. Utilitas kraftvärmeverk i Tallin är ett bevis på att användning av förnybar energi framgångsrik bidrar till trygg energiförsörjning, sa minister Taavi Aas i sitt tal i samband med invigningen i slutet av 2019.
Lokala bränslen ger energisäkerhet
Kraftvärmeverket levererar värme till cirka 20 000 hushåll i Tallinn och el som räcker till behovet 40 000 hushåll.
Chefen för Utilitas Energy Group Priit Koit kommenterade också miljö- och energisäkerhetsaspekterna med anläggningen som drivs helt med lokala biobränslen – flis och avverkningsrester.
– Användningen av biobränsle vid den nya anläggningen kommer att reducera utsläpp fossil koldioxid med 130 000 ton per år. Dessutom är kraftvärmeverket ett viktigt steg mot att ökad försörjningstrygghet och energitrygghet i Estland. Anläggningen kommer att fungera som huvudkällan för el till hela produktionsanläggningen i Mustamäe. Den kommer att också att bidra till att minska beroendet av importerade fossila bränslen, förklarade Priit Koit.
Han tillade att kraftvärmemetoden är det mest effektiva sättet att producera värme och el.
– Utilitas tredje kraftvärmeverk är ett viktigt steg för försörjningstryggheten i Tallinn, eftersom den kan försörja sig själv som en självständig ö (så kallad ö-drift) om det skulle bli nödvändigt. Detta innebär att vid eventuella elavbrott kommer anläggningen att kunna fortsätta att fungera och leverera värme, konstaterade vice borgmästare i Tallinn, Kalle Klandorf.
Teknik från Österrike och Tyskland
Processtekniken till kraftvärmeverket designades och installerades av det österrikiska företaget Urbas Energietechnik.
Urbas har levererat flera biobränsleanläggningar i Estland, inklusive UPM Otepää plywoodbruk, Graanul Invest Im-avere och Horizon Pulp & Paper Kehra.
Ångturbinen tillverkades och levererades av MAN Energy Solutions från Tyskland. Huvudentreprenören med ansvar för allmänna byggnadsarbeten var det lokala estniska företaget Maru Ehitus.
Investeringen för projektet var 48 miljoner euro.