Västhamnsverket förnyade löftet till pellets

Öresundskraft har tre större anläggningar som tillsammans utgör stommen i Helsingborgs uppvärmningssystem: Filbornaverket står för 40 procent av värmeleveranserna baserat på energiåtervinning, spillvärme från Kemira för 35 och pellets i Västhamnsverket för 25 procent av värmen.

Sedan finns också värmeverket i Ängelholm med en effekt på 60 MW, som förbrukar uppåt 60 000 ton biobränsle, varav uppåt 90 procent är RT-flis. Förutom två pannor som eldas med flis finns två pannor som går på bioolja.

Störst i Helsingborg är Filbornaverket som eldas med avfallsbränsle, inte bara från regionen, utan också från England, Polen, Tyskland och Italien. Det producerar både värme och el, effekten ligger på 75 MW värme och 16 MW el.

Stort sammankopplat nät

Västhamnsverket i Helsingborg eldas med pellets för att producera värme och el. Kraftvärmeverket, som har en nominell effekt på 130 MW värme och 55 MW el, är i gång mellan november och april, men hur mycket det eldas varierar kraftigt.

Fjärrvärmenät i Ängeholm i norr är fristående. Men nätet i Helsingborg är sammankopplat med Lund och Lomma i söder via Landskrona. Det finns ett antal värmeproducenter på nätet och det är inte givet att just Västhamnsverket ska maximera produktionen, en annan anläggning kan vara mer konkurrenskraftig. Anläggningarna går in beroende på värmebehov, produktionskostnad och elpriset.

– Det som händer är att om det blir kallt ute och elpriserna är lite högre så triggar det mer produktion på Västhamnsverket. Alternativt om det är varmt och låga elpriser så drar vi ner på den anläggningen, säger Martin Tofft, chef för Öresundskrafts kraft- och värmeproduktion.

Elproduktionen varieras med priset

Elproduktionen i Västhamnsverket varieras också i förhållande till värmeproduktionen. Totalt har kraftvärmeverket en effekt på 190 MW värme och el. Elproduktionen dras ned när det är riktigt kallt.

– Vi kan inte köra noll el men vi kan ju dra ner elen till kanske 15 MW och så kan vi köra 50 MW mer i värme, beroende på hur mycket vi behöver, säger Martin Tofft.

– När det var jättekallt ute var vi tvungna att dra ner elproduktionen för att försörja fjärrvärmekunderna med värme, även om att elpriset blev ganska högt. Våra fjärrvärmekunderna går först och sen kommer elproduktionen.

Variationerna i produktionen gör att förbrukningen av pellets varierar kraftigt. Årsförbrukningen har de senaste åren varierat mellan 30 000 ton och 110 000 ton. Den här värmesäsongen kommer förbrukningen att hamna på cirka 100 000 ton. Vintern har varit kall, men elpriserna har varit lägre och inte riktigt kunna kompensera för högre pelletspriser.

– Bränslepriserna har stigit något hutlöst, så vi måste ha ett ganska högt elpris för att det ska löna sig att köra, säger Martin Tofft.

Drygt 40 år gammalt

Västhamnsverket byggdes 1982 och konverterade till pellets 1997. Innan avfallsförbränningsverket i Filborna byggdes och togs i drift 2013, så stod Västhamnsverket för baslasten. Men numera används alltså Västhamnsverket för att förstärka värmeproduktionen på vintern.

För något år sedan togs beslut att förlänga livstiden för det 40 år gamla kraftvärmeverket. Samtidigt förverkligas målet att enbart använda 100 procent förnybar eller återvunnen energi i Öresundskrafts fjärrvärmeproduktion.

Livslängden förlängd med 20 år

300 miljoner kronor har investerats i Västhamnsverket och en närliggande reservanläggning för att modernisera och förlänga livslängden på el och fjärrvärmeproduktionen med 20 år. Alternativet var att bygga ett nytt verk till ett väsentligt högre pris.

– Att bygga helt nya verk för tre, fyra månaders produktion på marginalen, det är ju väldigt kostsamt. Det kostar i storleksordningen tre miljarder kronor att bygga ett nytt kraftvärmeverk i den storleken som vi har, säger Martin Tofft.

Hade Öresundskraft valt att bygga nya pannor så hade man troligen kunnat få en bättre effektivitet och kunna sänka sina bränslekostnader. Samtidigt hade man fått mycket större kapitalkostnader. Det bedömdes som en bättre affär att reinvestera i den gamla anläggningen.

– Då tyckte vi att det var bättre att satsa och behålla pellets och uppgradera verket så att vi kan ha det ett tag till.

Tre nya kvarnlinjer

De gamla kolkvarnlinjerna har ersatts av tre nya kvarnlinjer från det tyska företaget Tietjen. Tidigare kördes kvarnarna direkt mot brännarna, nu blåses pulvret in i sex behållare som försörjer de tolv brännarna. Behållarna innehåller en timmes lager av pulver.

– Innan körde vi alltid två kvarnar av tre, och det var det var lite stressigt när vi skulle byta. Om någon kvarn lade av, då riskerade det att bli stopp i leveranserna, säger Martin Tofft.

Fastbränslepannan har automatiserats och moderniserats. Befintliga pulver- och oljebrännare till fastbränslepannan har ersatts med nya kombibrännare för träpelletspulver och biodiesel. Den nya brännarna levererades av Mitsubishi Power Europe, som också samordnat projektet.

– Innan tände vi med dieselolja. Nu har vi ställt om alltihopa till RME. Så nu är vi helt fossilfria i denna anläggningen. Och det går relativt snabbt att starta, det tar bara en halv minut innan vi kan dra i gång pelletsförbränningen eftersom startlågan finns placerad så nära inblåsningen av träpulver.

De tolv brännarna, åtta behövs för full last, sitter i tre olika plan och är mer effektiva än de tidigare brännarna.

– Bottenaskan har minskat. Vi bränner ut pelletsen bättre med de här nya brännarna, säger Martin Tofft.

Kraftigt höjda priser på pellets

Öresundskraft tog beslutet att satsa vidare på pellets i Västhamnsverket 2019. Det var långt innan Rysslands storskaliga invasion av Ukraina, och den energikris som följde, med brist på pellets och kraftigt höjda priser på biobränsle.

Inför säsongen 2023 flaggade Öresundskraft i förhandlingar om fjärrvärmepriset för att priset på returträflis ökade med cirka 50 procent och pelletspriset med 35 procent. Inför 2024 såg Öresundskraft ytterligare högre flispriser och en ökning av pelletskostnaderna med 20 procent.

– Nu när den här krisen har kommit och det är många som vill åt biomassa, så kan man ju fundera på hur länge man kan hålla på med pellets.

Samtidigt som priserna på biobränsle som RT-flis och pellets har gått upp har betalningen för att ta emot restavfall minskat på grund av högre konkurrens om restavfall. Betalningsviljan för att destruera tryckt trä har också gått ned.

För att minska effekten av prisökningarna på bränsle Öresundskraft skaffat nytt tillstånd för farligt avfall för Filbornaverket, vilket skapar möjligheter för högre intäkter från avfallslämnare. I Ängelholm är också ett nytt miljötillstånd beviljat för att kunna ta emot fler bränsletyper. Det kan också kan bidra till att hålla emot kostnadsökningen på bränsle.

Flexibel leverantör viktig

Pelletsmarknaden har förändrats stort och Öresundskraft har nyligen bytt leverantör av pellets. Tidigare kom pelletsen från en leverantör i Baltikum, men nu köper Öresundskraft sin pellets av en dansk leverantör.

Företaget har stor egen tillverkning, men köper också in pellets från övriga världen. Men vem leverantören är vill inte Öresundskraft uppge av konkurrens- och säkerhetsskäl.

För Öresundskraft är det hursomhelst viktigt att leverantören kan vara flexibel och se till att lagret i pelletsladan som rymmer 20 000 ton är välfylld oavsett om Västhamnsverket eldar mycket eller lite.

– Vi jobbar med de största aktörerna på pelletsmarknaden, som jobbar på rätt sätt och ger oss en trygghet i försörjningen, säger Martin Tofft.

Tror på pellets i framtiden

Dessutom finns det en diskussion om hållbarheten i att elda biomassa för värme och el. Öresundskraft försöker köpa FSC-certifierad pellet, och Martin Tofft pekar på att pelletsen inte kommer direkt från skogen utan tillverkas av biprodukter från sågverk.

– Och det tror kommer att fortsätta. Sen är det bara frågan vad prisbilden blir, säger han och oroas över att många fler kommer att ställa om till pellets i Europa, till exempel i Tyskland.

– Det kommer väl bli lite mer konkurrens om pelletsråvaran. Å andra sidan kan man tänka sig att det är fler då som vill komma med och vara pelletsleverantör om det blir en stor efterfrågan på pellets.

Om det blir brist på biobränsle kan det bli aktuellt att öka produktionen med eldrivna värmepumpar. På Västhamnsverket finns en värmepump kopplat mot spillvattnet från NSVA:s avloppsreningsverk.

– Ja, vi använder havet för att tillverka fjärrkyla. På vintern kan vi köra direkt från havet och växla mot vårt nät för kyla, säger Martin Tofft.