Stockholm stad har satt ner foten. Bränslebilar gör sig ej besvär. De ska bort från Gamla Stan (genom att ta bort 130 parkeringsplatser) och i ett cityområde på hela tjugo kvarter ska endast eldrivna och vätgasdrivna bilar samt biogasbilar bli tillåtna i det som kallas Miljözon 3. Varför?
Styret i Stockholm skriver att det är för att förbättra innerstadsluften. ”Målet är att skapa en bättre luft- och ljudmiljö för de som vistas här”, säger trafikborgarrådet Lars Strömgren (MP).
Vindarna blåser som de vill och det är oklart hur just bränslebilar påverkar enbart exempelvis partiklar när det mesta ändå kommer från däck, asfalt och bromsar. Kanske de inte tänkte på det.
Trender i bränsle
Men vad ska en bilköpare välja för bil framöver när den vill kunna köra inne i stan och inte bli exkluderad? Kommer el och vätgas verkligen vara i ropet om tio år?
Tittar vi tillbaka har varje decennium haft sitt eget favoritbränsle om man generaliserar. Metanol på 80-talet. Etanol och RME på 90-talet och sedan biogas på 2000-talet och HVO på 2010-talet och sedan el på 2020-talet, och med kanske vätgas 2030, osvuret är bäst.
Går siffrorna att lita på?
Ska vi gå till fakta när det gäller avgasrening borde äldre bilar, med lägre Euro-klass på avgasrening, förbjudas hellre än att dra alla bränslemotorbilar över en kam.
De senare normerna för avgasrening som benämns med nummer, och där den senaste heter Euro 6d-Temp för personbilar, släpper endast ut 10 procent jämfört med Euro 3-normen som kom år 2000 och sju gånger mindre av kväveoxider.
Men kan man lita på siffrorna? Ja, med nya körcykeln (testmetod WLTP) som är verklighetsanpassad istället för metoden som användes i laboratorier (NEDC) är kraven klart skarpare.
Elbilar måste väl ändå vara framtiden?
EU har bestämt att efter 2035 ska inga nya bränslemotorbilar få säljas. Ja, men Tyskland satte emot och fick in att e-bränslen ska godkännas. Vad är då e-bränslen? Det är syntetiska drivmedel som har tillverkats med vätgas som kommer ur el. Det kan vara syntetisk bensin och diesel. Alltså i princip samma vi har idag.
Elbilar kommer sannolikt att kosta rejält även framöver. Datumet då den skulle vara billigare än motsvarande bensinbil skjuts hela tiden fram. Flera bedömare sa att 2020 eller senast 2022 skulle spiken i kistan komma för bensin. Men batteripriserna som tidigare sjunkit har faktiskt ökat senaste två åren.
Klimatpåverkan i ett livscykelperspektiv
Nya modeller från landet i öster är dyra mastodont-elbilar som Hongqi på hela 3,1 ton. Den kräver rejäla batterier och något som Tesla ser som ett strategiskt hot – att inte ha vare sig tillräckligt med metaller eller tillverkning.
Det enda riktiga är att titta på klimatpåverkan för en hel livscykel. Energimyndigheten rapporterade nyligen att elbilsladdning i Sverige släpper ut mer koldioxid än biogas som tankas.
Då är inte ens tillverkningen av bilen medräknad där batterier är koldioxidintensiva. Räkna inte ut biodrivmedel. Det har inte heller Polen gjort och stämt EU till Europadomstolen.