Vattenfall Värme tar de sista stegen mot fossilfri biovärme i Uppsala

De flesta av Vattenfall Värme Sveriges stora anläggningar är nästan fossilfria och använder biobränsle, avfall eller spillvärme som energikällor. Den nya pannan som nu ska byggas i Uppsala är det sista stora steget för att bli fossilfria. Anläggningen kommer att bli klar 2021. Sedan återstår ett antal mindre topp- och reservlastpannor som ska vara konverterade till 2025. Men fossil plast i det avfall som används som bränsle, är en utmaning att få bort. Vattenfall samverkar med andra aktörer för att minska andelen plast i avfallet och ersätta fossil plast med biobaserad plast. Arbetet med fossilfrihet breddas nu till att också omfatta exempelvis transportleverantörer, fler klimattjänster och möjligheterna med CCS i Sverige.

Om vi tidigare har haft fokus på vår egen verksamhet så breddar vi oss nu till att jobba mer med våra partner, säger Ulrika Jardfelt.

Fokus på tre områden

– De tre stora frågorna för mig är kundrelationer, digitalisering och fossilfri energi. Jag har ambitionen att utveckla relationen till de kommuner där vi finns, för att erbjuda fler tjänster för hållbara städer. Det andra området som vi kommer att ha stort fokus på är digitalisering relaterat till våra kunder, men också i vår egen verksamhet. Den tredje stora frågan är att vi ska bli fossilfria inom en generation, säger Ulrika Jardfelt.

Minska fossil andel i avfall

De klimatpåverkande utsläpp som återstår och som kommer att ta tid att minska är den fossila andelen plast i avfallsbränslet. Så länge det finns fossil plast i avfallet, kommer det att finnas fossila utsläpp.

– Vi har svårt att påverka användningen av plast som sedan blir till avfall. Det är andra aktörer som i första hand påverkar plastanvändningen, men vi vill bidra på det sätt vi kan. Vi är engagerade i flera projekt med syfte att få ner plastinnehållet i avfallet och ersätta fossil plast med biobaserad plast. Vattenfall kan bidra till en diskussion och föreslå åtgärder, men vi kan inte själva lösa problemet, säger Ulrika Jardfelt.

Skatt utan styrande effekt

I den så kallade januariöverenskommelsen finns ett förslag om att införa en avfallsskatt. Ulrika Jardfelt är inte oväntat kritisk till förslaget.

– Vi i branschen har länge vetat att en skatt inte har någon miljöstyrande effekt. Det får ingen påverkan på plastinnehållet i avfallet eftersom åtgärderna för att minska innehållet av plast inte görs inom energianläggningen. Åtgärder som skulle fungera bättre än skatt är att minska användningen av plast generellt och ställa krav på att använda biobaserad plast. I Uppsala har vi jobbat med kommunen och Akademiska Sjukhuset i ett projekt som rör plastavfall. I projektet har vi samarbetat för att försöka få tillverkare att ta fram en biobaserad behållare för bland annat använda sprutor. Detta är ett litet exempel inom ett projekt som kallas Jakten på plasten, där vi medverkar. Vi engagerar oss men det är andra aktörer som behöver fatta besluten.

CCS i Sverige

Vattenfall Värme Sverige har fattat beslut inom sitt utvecklingsprogram om att börja jobba med är infångning och lagring av koldioxid, så kallad CCS.

– För tio år sedan var Vattenfall ledande inom CCS teknikutvecklingen, då inriktat mot rent fossilbaserade anläggningar. Nu vill vi jobba med detta i Sverige för att se vad vi kan göra. I ett första steg ska vi samla den kunskap som vi har inom Vattenfall för att förstå vad som är möjligt och se vad vi skulle kunna göra vid våra biobränsle- och avfallseldade anläggningar med målsättning att teoretiskt uppnå negativa utsläpp. Men vi vill inte bara utreda utan också prova i större skala. Vi ser fantastiska möjligheter att utveckla detta men vad det rent konkret kan komma att betyda är för tidigt att säga i dag, säger Ulrika Jardfelt.

Ny hetvattenpanna och kanske en turbin

Vattenfall fattade i december investeringsbeslutet för att starta bygget av en ny hetvattenpanna med en effekt på 110 MW. Bränsle blir oförädlat biobränsle i form av returträ. Anläggningen är förberedd för att kunna kompletteras med en turbin för att producera el. Men det blev ingen turbin i det beslut som fattades i december.

– Nej, men vi har påbörjat arbetet med att förbereda ett nytt investeringsbeslut för att sätta in en turbin. Det arbetet väntas bli klart om 18–24 månader. Tekniskt är den nya hetvattenpannan redan förberedd för att uppgraderas till ett kraftvärmeverk, säger Ulrika Jardfelt. En turbin kan få en effekt på 25–30 MW el. 

Elkapacitet behövs men lönsamhet saknas

I tidigare faser av det här projektet visade det sig att det inte var lönsamt för Vattenfall att investera i en turbin med generator, beroende på omvärldsfaktorer som priser för el, elcertifikat, utsläppsrätter med mera.

Samtidigt kan vi se att det behövs mer kapacitet i Uppsala. Våra intressenter i Uppsala har varit väldigt tydliga med att det är viktigt. Sett ur ett strategiskt perspektiv är lokal produktion av el helt rätt, säger Ulrika Jardfelt.

Flera åtgärder

Vattenfall och Uppsala kommun har olika uppfattning om hur bråttom det är att förstärka kapaciteten för el i Uppsala. Kommunen vill skynda på mer än Vattenfall.

– Vi jobbar med elfrågan på flera sätt och turbin är inte det enda svaret. Det här är också en fråga för eldistributionen. Det finns en juridisk åtskillnad som innebär att vi inte kan göra en investering i vår konkurrensutsatta verksamhet för att stödja den reglerade verksamheten. Det är viktigt att vi följer lagen till punkt och pricka. Jag tror inte att en turbin i Uppsala skulle lösa problemet till 100 procent men en turbin skulle självklart avlasta delar av elnätet. Det finns också flera andra fördelar med en turbin som att kunna driva en värme- och elanläggning i så kallad ö-drift, om det skulle bli problem med elleveransen. Generellt är det bra att ha lokal elproduktion och kraftvärme är otroligt viktigt för samhället. Det känner vi också på Vattenfall men det måste också vara en vettig investering, säger Ulrika Jardfelt.

Denna artikeln publicerades först i Bioenergi nr 1 – 2019. Här hittar du den som e-tidning.
Läs mer om Vattenfalls investeringar i Uppsala i Bioenergi nr 4-2017 som e-tidning.