Den största delen av pengarna väntas gå till ett nytt värmeverk med en effekt på 110 MW för användning av oförädlade trädbränslen. Vattenfall byter också från fossil olja till bioolja i två topplastpannor på totalt 150 MW samt konverterar från torv till träpulver i en hetvattenpanna på 120 MW.
Investeringarna i produktionssystemen beräknas totalt bli cirka tre miljarder kronor medan cirka 500 miljoner ska investeras i distributionssystemet.
Närmast i tid ligger ett projekt med konvertering av två oljepannor från fossil olja till bioolja. Pannorna har en effekt på 75 MW vardera, det vill säga totalt 150 MW.
– Projektet ligger bra till, det mesta av utrustning och arbete är upphandlat och vi förbereder för arbetet på plats i Boländerna i Uppsala. De gamla brännarna kommer att bytas ut och vi räknar med att var klara vid årsskiftet 2017/2018, berättar Adrian Berg von Linde på Vattenfall Värme. Pannorna ska användas för reserv- och spetslast de kallaste dagarna på året och beräknas ge cirka 20 GWh värme per år ett normalt år.
Ombyggnad av hetvattenpanna
Nästa steg i investeringsplanen är att konvertera en befintlig hetvattenpanna från torv till träpellets. Den nuvarande kapaciteten på 100 MW kommer att höjas till 120 MW. På sikt, när det nya fjärrvärmeverket är i drift, kommer hetvattenpannan att användas för spetslast med en normalproduktion på 150–160 GWh värme per år, men de två första åren kommer hetvattenpannan att producera mer värme. Konverteringen av den stora hetvattenpannan väntas vara klar till hösten 2018.
– Det pågår en upphandlingsfas, därefter ska konstruktionsarbete med mera genomföras innan ombyggnaden startar, säger Adrian Berg von Linde.
Nytt stort värmeverk
Vattenfall kommer att fatta ett investeringsbeslut om ett nytt stort värmeverk, kallat Carpe Futurum, någon gång i mitten av 2018. Planen är att anläggningen ska tas i drift i slutet av 2021. Den nya anläggningen planeras ligga vid Boländerna i Uppsala. Utformningen togs fram i en arkitekttävling för ungefär två år sedan.
Det är en stor investering, vilket innebär att beslutet ska fattas av koncernledning och styrelse. Vi håller nu på med miljökonsekvensbeskrivning, miljötillstånd och ytterligare underlag inför investeringsbeslutet. Vi kommer att bygga anläggningen som ett kraftvärmeverk utan turbin och generator, men förbereder anläggningen för att kunna kompletteras med generator och turbin på ganska kort tid, om marknadsförutsättningarna förändras, det vill säga om elpriserna stiger, säger Adrian Berg von Linde.
Vattenfall investerar lite extra för att pannan ska klara att leverera ånga med tillräckligt höga ångdata för att driva en ångturbin. Anläggningen är förberedd för att kompletteras med elproduktion motsvarande 25–30 MW.
Rökgaskondensering
Utöver ovan nämnda investeringar planerar Vattenfall bland annat att investera i ny rökgaskondensering till de gamla avfallsblocken, Block 1 och Block 4. Det arbetet inleds under 2018 och väntas vara klart runt 2020. Vattenfall ska även bygga en ny kylackumulator för att klara den växande efterfrågan som finns på kyla.
Levererar värme och el
I dag levererar Vattenfall motsvarande 1,5–1,6 TWh fjärrvärme i Uppsala.
– Vi levererar även 200–230 GWh el, 100 GWh ånga samt 60 GWh kyla, säger Adrian Berg von Linde. Avfallsanläggningen har en kapacitet på 10 MW el och produktionen är cirka 50 GWh el per år. Det gamla kraftvärmeverket, med torv och trä som bränsle, har en kapacitet på 120 MW och ger ett normalår cirka 180 GWh el. Totalt är kapaciteten för elproduktion 130 MW och bruttoproduktionen cirka 230 GWh per år.
Klimatneutrala 2030
Adrian Berg von Linde förklarar bakgrunden till de investeringar som Vattenfall planerar.
– Vi vill klara att leverera fjärrvärme, ånga och kyla på ett konkurrenskraftigt sätt till våra kunder. Investeringarna bygger också på vårt samarbete med Uppsala kommun som har höga klimatmål. Fram till 2020 kommer vi att halvera våra utsläpp av koldioxid och sedan fortsätta tillsammans med kommunen mot målet att var koldioxidneutrala 2030. Det har varit viktigt att jobba tillsammans med kommunen och vara överens om planerna och målet bli koldioxidneutrala till 2030. Vi har samma mål som kommunen, förklarar Adrian Berg von Linde.
Denna artikel har även publicerats i Bioenergi nr 4 som finns att läsa som e-tidning.