Konjunkturinstitutet har analyserat bio-CCS som kompletterande åtgärd i det svenska klimatpolitiska ramverket. Det finns en risk för dubbla, eller eventuellt till och med tre-dubbla, anspråk på klimatnyttan – från Sverige, EU och frivilligmarknaden. Det visart den specialstudie som Konjunkturinstitutet har presenterat i en rapport.
Syftet med rapporten är att identifiera och analysera konsekvenserna av att implementera bio-CCS som kompletterande åtgärd för att nå de svenska klimatpolitiska målen till 2030, 2040 och 2045.
Bio-CCS som kompletterande åtgärd
Inom det svenska klimatpolitiska ramverket kan bio-CCS användas som en kompletterande åtgärd vilket innebär att tekniken kan användas som alternativ till utsläppsminskningar för att uppnå de nationella klimatpolitiska målen.
Oklart om redovisning i EUs klimatpolitik
Samtidigt är det oklart hur bio-CCS ska redovisas inom EU:s klimatpolitik, där nya styrmedel så som ETS2 signalerar en rörelse mot mer EU-gemensam styrning. Det svenska klimatpolitiska systemet är däremot delvis utformat för en mer nationellt styrd klimatpolitik, särskilt vad gäller de nationella utsläppsmålen och de styrmedel som används för att uppnå dem.
Risk för dubbel- och trippelräkning
Rapportens analys visar att om bio-CCS inkluderas i ett EU-gemensamt handelssystem bör inte bio-CCS kunna fungera som en kompletterande åtgärd inom det svenska systemet. Detta till följd av risken för dubbla, eller eventuellt till och med tre-dubbla, anspråk på klimatnyttan – från Sverige, EU och frivilligmarknaden.
Ladda ner rapporten: Bio-CCS som kompletterande åtgärd i det svenska klimatpolitiska ramverket
