Ett längre avbrott i värmeförsörjningen under en norrbottnisk vinter kan snabbt få allvarliga konsekvenser för människor och samhällsviktiga verksamheter. Nu startar Luleå tekniska universitet, Länsstyrelsen i Norrbotten och Kristina Lygnerud AB ett nytt projekt för att stärka fjärrvärmens motståndskraft i vardagen, vid kris och ytterst i krig.
Norrbottens 14 kommuner är beroende av en stabil värmeförsörjning under långa perioder av sträng kyla och fjärrvärmen dominerar som värmekälla i tätorterna. Samtidigt utsätts fjärrvärmesystemen för en alltmer komplex riskbild. Stigande bränsle- och biomassapriser, osäker tillgång till råvaror, extremväder, störningar i el- och leverantörssystem, cyberhot och ett försämrat säkerhetspolitiskt läge påverkar den ekonomiska och fysiska beredskapen.
Värmeförsörjningen avgörande
– Under en kall vinter i Norrbotten är fungerande värmeförsörjning avgörande för människors hälsa, för samhällsviktiga verksamheter och för att samhället ska fortsätta fungera. Vi behöver därför förstå våra sårbarheter innan en allvarlig störning inträffar, säger Jeaneth Johansson, professor i entreprenörskap och innovation vid Luleå tekniska universitet.
Kallt väder och kritisk infrastruktur
Det nya projektet Kallt väder och kritisk infrastruktur – ökad beredskap bland fjärrvärmeföretag i Norrbotten, ska undersöka hur en ekonomiskt hållbar och resilient fjärrvärme kan säkerställas i Sveriges nordligaste län. Projektet ska också utveckla arbetssätt och lösningar som kan användas i andra delar av Sverige.
Hela värde- och leverantörskedjan
Projektet omfattar hela fjärrvärmens värde- och leverantörskedja, från tillgången till bränsle och lagring till produktion, distribution och kundrelationer. Forskarna ska tillsammans med fjärrvärmeföretag, kommuner och Länsstyrelsen identifiera och analysera ekonomiska, tekniska, klimatrelaterade, digitala och geopolitiska risker.
Samordning nödvändigt
– Ingen aktör kan ensam hantera hela riskbilden. En starkare beredskap förutsätter att fjärrvärmeföretag, kommuner och regionala aktörer vet vem som ansvarar för vad och hur resurser kan samordnas när läget blir ansträngt, säger Berit Nilsson, samordnare energi och klimat vid Länsstyrelsen Norrbotten.
Strategisk testmiljö
Norrbotten blir en strategisk testmiljö för projektet. Kombinationen av strängt vinterklimat, stora geografiska avstånd, begränsade alternativa försörjningsvägar och höga krav på en stabil värmeproduktion gör länet särskilt relevant för att utveckla och pröva nya lösningar.
– Om vi kan utveckla en robust och fungerande modell under Norrbottens krävande förhållanden kan lärdomarna få stor betydelse även för andra län. Ambitionen är att gå från fragmenterad riskhantering till ett gemensamt och systematiskt beredskapsarbete för svensk fjärrvärme, säger Kristina Lygnerud, VD, Lygnerud AB.
Spridas genom LEKS
Resultaten ska integreras i kommunernas och Länsstyrelsens arbete med energiplanering och beredskap. Metodiken ska också spridas till landets övriga länsstyrelser genom Länsstyrelsernas energi- och klimatsamverkan, LEKS.
Projektet som är tvåårigt startar i oktober 2026 och sker i nära samverkan med länets kommuner och fjärrvärmeaktörer. Det finansieras av Energimyndigheten.
